Resan fortsatte vidare mot Tvengsberget vid
den stora sjön Røgden. På Tvengsberget finns Skandinaviens största rökstuga byggd i
början av 1860-talet. Vi bekantade oss med gården och dess nuvarande ägare. Sedan
vidare mot Lauvhaugen, där kaffet intogs medan Per-Martin Tvengsberg berättade om
svedjebruket sett utifrån gårdens historia. Vid Lauvhaugen går Finnskogleden förbi.
Det är en nästan tjugofem mil lång vandringsled genom riksgränsområdets fängslande
natur och kultur.Bussen rullade så mot Juvanniemi som utgör ett näs vid sjön
Røgden. Här ville Carl Axel Gottlund, finnskogens apostel, att en kyrka skulle byggas
för finnarna på ömse sidor om riksgränsen. Härav blev intet men på ett stenblock
nära sjön finns inristat
25
Juvanniemi 18 -- 21
11
Intill sjön Røgden finns även en minnessten över finska släkter som invandrade
till Finnskogen. Den restes 1970 och omfattar över fyrahundra olika släktnamn. På
platsen gjordes ett kort stopp innan färden gick tillbaks till Skasenden och Turist- og
Villmarksentret. Efter inkvartering i stugorna och väl avnjuten middag med efterrätt och
kaffe blev det tid för samling på nytt.
Först presenterades Grue kommun. Grue Finnskog ligger geografiskt mitt på den norska
Finnskogen. Tätorten är Svullrya som också är den största tätorten i hela provinsen.
I Svullrya ligger Finnetunet, ett friluftsmuseum som med hjälp av byggnader speglar olika
delar av den norska Finnskogen. Här arrangeras varje år sedan 1970 Finnskogdagarna med
massor av aktiviteter, utställningar och de senaste åren även "Spelet om
invandrarna". Sjön Røgden skär tvärs över riksgränsen. Området kring sjön kan
i många sammanhang ses som ett kärnområde på Finnskogen. Det är idag den provins i
Skandinavien som har flest bevarade rökstugor på ursprunglig plats. Någon av de
bevarade rökbasturna i området har varit i bruk in i nutid.
Värd för konferensen var Gruetunet Museum som har arbetat aktivt och systematiskt med
dokumentation av finnkulturen på hela norska Finnskogen sedan 1970-talet. Museet har en
rikhaltig samling av litteratur, arkivmaterial, foto- och byggnadsdokument.
Byggnadsforskningen täcker även in finska byggnader i Sverige och Finland. Under senare
år har museet även börjat gå in för att försöka värna om kulturlandskapet vid
nedlagda gårdbruk på Finnskogen.
Magne Ivar Mellem och Finn Sollien beskrev sedan Solør Slektshistorielag. Föreningen
bildades som en underavdelning av Gruetunet Museum 1977, men började med egen verksamhet
på 1980-talet. Man har ett digert källmaterial som täcker ett stort geografiskt
distrikt. Forskningen behandlar till en väsentlig del Finnskogen och finska släkter.
Sent omsider avslutades fredagskvällens övningar och vi gick till våra stugor. Lite
umgänge under friare former följde innan vi kröp till sängs.
Lördagen den 31 maj
Dagen inleddes med frukost. Sedan bänkade vi oss i föreläsningssalen för att lyssna
till ett par föredrag. I salen dukades bokborden upp; Här kunde man botanisera bland
verk från Torsby Finnkulturcentrum och andra försäljare. Birger Nesholen skildrade i
ord och bild det finska byggnadsskicket i Skandinavien och Finland. Vi fick följa
rökstugans, bastuns och rians utveckling. Modeller av byggnader i trä bidrog till att
göra det hela extra intressant. Efter en kort paus då vi bl.a. kunde titta närmare på
husmodellerna vidtog Tuula Eskeland scenen. Hon redovisade utförligt de finska ortnamnen
på Finnskogen. Tuula har skrivit en avhandling i ämnet och utifrån den speglade hon
namnskicket på Finnskogen.
Så småningom började vi bli hungriga och det var dags att bryta för lunch. Sedan
fortsatte programmet med interna FINNSAM-ärenden. Till sist blev det tid för lite
information från deltagarna. Anita Vannevik passade här på att avtacka Arne Östman
för ett tioårigt redaktörskap för tidskriften Finnkultur. En norsk trätäljare har
gjort en timmerkörare. Den delades ut till Arne under stormande applåder. Innan vi
skiljdes för den här gången drack vi kaffe tillsammans. De flesta deltagarna vände så
nöjda hemåt.