I skogsfinnarnas hushållning hade bastun stor betydelse. Där skötte de i huvudsak
sin personliga hygien. Inte minst C. A. Gottlund har vittnat om bastubaden vid varje
veckoslut både sommar och vinter. Badet innebar även någon timmes vila och rekreation
efter veckans ofta tunga och slitsamma arbete för försörjningen.
<Bild bastu>
Den lokala svenska befolkningen badade också bastu, men bastubadet hade en starkare
tradition bland finnarna. Det har till och med antytts att finnarnas svedjebruk inte bara
främjade bastubadet utan till och med tvingade dem till detta sätt att bada för att
befria sig från sotet som de ständigt kom i beröring med (Hämäläinen sid 110).
<Bild bastu interiör>
Bastun användes också i andra sammanhang. Barnen föddes ofta i bastun. Det var
praktiskt av flera skäl. Barnaföderskan och de kvinnor som hjälpte henne ville vara i
avskildhet under födseln och de sysslor som följde efteråt. Man kunde också torka lin
i bastun eller röka kött och fläsk. I allmänhet byggde man dock särskilda hus för
dessa ändamål med en annan inredning.