Skogsfinnar - CA Gottlund

CA Gottlund Inledning Förberedelser för vandringarna Dagbok öfver dess Resor på Finnskogen i Dalarne, Helsingland, Vestmanland och Vermland år 1817 Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solørs finnskogar 1821 Resultatet av Gottlunds engagemang Litteratur
Dagbok öfver dess Resor på Finnskogen i Dalarne, Helsingland, Vestmanland och Vermland år 1817 Av Arne Östman, Skärholmen Sammanfattning Avresan skedde med beställd skjuts klockan 21 den 27 juni. Klockan 8 på morgonen dagen därpå kom han fram till Sala där han gjorde ett studiebesök vid Sala silverhytta samt en nedstigning i gruvan. Han besökte också Sätra brunn för att träffa brunnsgäster och för att roa sig. När han reste förbi Avesta passade han på att se myntverket. Han förvånades över att tillverkningen skedde i så oansenliga lokaler.
Klicka här om Du vill se en större bild!	Första resmålet var Falun. Dit anlände han onsdagen den 2 juli vid 20-tiden. Redan första kvällen fick han upplysningar om att det skulle finnas finnar i Svärdsjö socken. I Falun stannade han några dagar för att uträtta en del ärenden. Han gjorde också en nedstig- ning i gruvan samt några promenader till de industrier som låg i stadens närhet. Lördagen den 5 juli reste han med lejd skjuts till Svärdsjö dit han kom klockan 2 på natten. Efter att ha sovit några timmar gick han först till prästgården och senare i sällskap med prästen till kyrkan där han hoppades träffa några finnar. Men dit kom inte några finsktalande. På eftermiddagen fortsatte han till Svartnäs bruk dit han kom sent på kvällen. Dagen därpå den 7 juli fick han äntligen kontakt med finsktalande arbetare på brukskontoret.
Från Svartnäs gick färden vidare norrut till fots i gränstrakterna mellan Dalarna och Hälsingland. Han besökte bland annat Lilla Björnmossen, Bingsjö, Finnbacka, Björkberg, Hamra och Fågelsjö, som blev den nordligaste platsen på resan. Därifrån vände han söderut mot Siljansbygden och lämnade Orsa Finnmark efter ett besök i Rosentorp. Efter ett uppehåll i Mora tog han vägen förbi Älvdalen till Lima i Västerdalarna. Därifrån gjorde han en avstickare till Transtrandsfjällen innan han fortsatte till Malung. I Västra Gåstjärnsberg nära Värmlandsgränsen fick han kontakt med Finnskogen igen. Längs med Dalarnas södra landskapsgräns vandrade han genom socknarna Malung, Gustav Adolf, Äppelbo, Järna, Nås, Säfsnäs och Grangärde. I Säfsnäs gjorde Gottlund den första kända uppteckningen av sampomyten. Berättaren var Maja Henriksdotter Turpiainen, en äldre traditionsbärerska. Hon använde ordet sammas för Sampo, vilket betyder pelare, stod eller stolpe. Enligt hennes berättelse var Sampo en levande varelse som "flög". Den 20 september lämnade Gottlund Finnskogarna i Sunnansjö och reste tillbaka till Uppsala dit han anlände den 26 september.
Dagboken Under resan förde Gottlund dagboksanteckningar. Den utgivna dagboken är inte den under resan förda dagboken utan en senare av Gottlund redigerad utskrift som låg färdig för utgivning 1846. Någon utgivning skedde inte då. På 1870-talet gjorde Gottlund en översyn av manuskriptet och lade till några kompletteringar. Dagboken blev sedan liggande hos Finska Litteratursällskapet till 1928 då den gavs ut av docenten Väinö Salminen under titeln Kaarle Aksel Gottlund, Ruotsin suomalaismetsiä samoilemassa. Päiväkirjaa vuoden 1817 matkalta (På vandring i Sveriges finnskogar. Ur dagboken från 1817 års färd). På svenska gavs dagboken ut i sin helhet 1931 av med kand Nils Sahlström.

Senast uppdaterad: 2004-01-02