Skogsfinnar - CA Gottlund

CA Gottlund Inledning Förberedelser för vandringarna Dagbok öfver dess Resor på Finnskogen i Dalarne, Helsingland, Vestmanland och Vermland år 1817 Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solørs finnskogar 1821 Resultatet av Gottlunds engagemang Litteratur
Dagbok öfver mina vandringar på Wermlands och Solørs finnskogar 1821 Av Arne Östman, Skärholmen Sammanfattning Vid ett besök i Karlstad i mars 1821 hade Gottlund bland annat som förberedelse för en resa i västra Värmlands och Norges finnskogar fått rekommendationsbrev av professorerna Geijer och Sillén till till de flesta prästerna på Finnskogen. Studentkamrater från Värmland hade också gjort Gottlund bekant för sina släktingar. Avsikten med resan var densamma som vid Dalaresan. Avfärden från Uppsala skedde på natten till den 13 juli 1821. Gottlund reste tillsammans med bokhandlare Emanuel Bruzelius från Karlstad. Resan gick förbi Västerås, Köping, Arboga, Fellingsbro, Örebro, Kumla, Edsberg, Åtorp, Kristinehamn till Karlstad. Dit anlände skjutsen kl. 1 på natten till den 16 juli.
Klicka här om Du vill se en större bild!	Gottlund stannade i Karlstad till den 4 augusti då han fortsatte till Stavnäs prästgård dit han kom den 6 augusti. Där verkade prosten Johan Branzell. I Stavnäs prästgård blev Gottlund kvar till måndagen den 13 augusti då han började sin vandring genom finnskogarna. Först gick han en kortare tur i Glava finnskog och var tillbaka i Stavnäs lördagen den 25 augusti. Tisdagen den 28 augusti gick resan vidare norrut till Gunnarskog där Gottlund stannade i tre veckor och genomströvade finnskogen mellan Gunnarskog och Gräsmark. Han gick sedan till Bogen och vidare till Vinger på norska sidan. Därifrån återvände han till Gräsmark och Sunne dit han kom den 27 september. Efter ytterligare ett par veckors vistelse i trakterna kring Gräsmark och Kymmen anlände Gottlund till Torsby lördagen den 13 oktober. De närmaste två veckorna ägnade han åt vandringar i Lekvattnet och Øijeren på norska sidan. Dagboken innehåller mycket utförliga anteckningar från dessa trakter.
Efter ett par dagars uppehåll i Torsby begav sig Gottlund till Östmark. Där gjorde han först en kortare tur innan han efter en gudstjänst följde med kyrkfolket till Rattsjöberg. Under två veckors tid vistades han sedan bland annat i Mulltjärn, Purala, Hollandstorp och Röjdåsen. Under vistelsen i Hollandstorp fick han höra många klagomål på förhållandena på finnskogen som han antecknade. De gällde böndernas pålagor, skattetrycket, trångboddhet, brist på mark för försörjningen, föbud mot svedjande mm. Fredagen den 16 november var han tillbaka i Östmark. Måndagen den 19 november gav sig Gottlund ut på en två veckor lång vandring som skulle bli avgörande för hans fortsatta verksamhet. I Norra Årandsberg hade han samlat många finnar för att diskutera ett förslag att bygga kyrka vid sjön Röjden. Skrivelser upprättades och vidimerades av de församlade samtidigt som Gottlund också fick fullmakter att företräda dem. Färden gick sedan vidare till Svullrya, Tvengsberg och Lauvhaugen. Söndagen den 26 november gick han i snöoväder med en delegation till sjön Röjden och såg ut plats för ny kyrka, Platsen döptes till Juvaniemi. Med sabelhugg i träden märkte han ut den lämpliga placeringen och i ett stort stenblock intill ristade han med sabelspetsen in datum och initialer. Från Lauvhaugen återvände Gottlund till Östmark. Under vistelsen i trakterna kring Röjden märker man en förändring i Gottlunds skrivsätt. Tonen blir allvarsammare och mer engagerad. Söndagen den 2 december inledde Gottlund sista etappen av sin vandring. Färden gick först till Flatåsen, Norra Ny, Gunneby, Lillbergasgården, Kringsberg och Öijeberget, där det hölls gudstjänst söndagen den 9 december. Veckan därpå besökte Gottlund Norra och Södra Viggen, Svenshöjden, Röjden, Falltorp och Södra Vermunden. På dessa platser och i fortsättningen skaffade han sig fullmakter in blanco att representera finnarna. Efter en samankomst i Södra Vermunden såg man ut plats för kyrka vid sjön Vermunden. Måndagen den 17 december gick färden vidare till Medskogen, Bograngen, Avundsåsen, Järpliden och slutade fredagen den 21 december i Bringsåsen, dit han kom sent på kvällen. Det var då nära jul och han hade bestämt sig för att avsluta resan. På vägen till Karlstad fick han underrättelse om att hans far hade avlidit.
Dagboken I tidningen Finnkultur nr 4 1989 har Nils Börjesson beskrivit hur översättningen av de finska partierna i dagboken utfördes och hur boken sedan gavs ut. Här följer en kort sammanfattning. Olov Olovsson i Östmark har haft en avgörande betydelse för att dagboken blivit tillgänglig och känd. När lektorn Ernst Lampén gjorde en studieresa i Värmland 1925 lärde han känna Olov Olovsson. Lampén blev övertygad om att Olov Olovsson var rätt person att åstadkomma en svensk bok av Gottlunds dagboksblad i Finska Litteratursällskapets arkiv i Helsingfors. Det fordrades lokalkännedom, stilistisk förmåga och kunskap i finska. Finansieringen vållade problem. Men prosten Theofil Ekelund i Torsby ställde under vissa villkor 1000 kronor till förfogande. Ekelund ställde inga anspråk på honorar men han ville disponera Olovssons avskrifter och översättningar och ha inflytande över redigeringen av en svensk utgåva. Han ville att utgivningen skulle ske i samråd med Värmlands museum. Enligt Lampén skulle prosten också glädjas över ett finskt ordenstecken. Ekelund blev också 1926 Kommendör av Finlands vita ros, storkorset av 2:a klass. På nyåret 1928 reste Olovsson till Helsingfors. Efter två månaders intensivt arbete var manuskriptet färdigt. Då hade han också löst Gottlunds chifferskrift. Det var förresten enkelt och gick på en halvtimme. Dagboken publicerades i Värmlands Museums årsbok Värmland Förr och Nu 1931 och 1932 med ett tillägg 1933. En ny upplaga gavs ut som faksimilutgåva av Gruetunets museum 1986. Alla uteslutningar som gjordes i den första utgåvan har tagits med denna gång.

Senast uppdaterad: 2004-01-02