Finska släkter

Inledning

Under perioden 1590-1640 kom många finnar till Sverige fär att slå sig ned i skogstrakter och idka svedjebruk. De allra flesta av dessa kom från Savolax och bar de speciella släktnamn som där utbildats från olika storfamiljer eller klaner. När de blev registrerade av de svenska myndigheterna anpassades deras namn till de då gällande principerna i vårt land. De fick alltså sin fars namn med tillägg av -son (patronymikon). De finska släktnamnen försvann nästan helt och de finska förnamnen försvenskades. Heikki blev Henrik, Erkki - Erik, Pertti - Bertil, Matti - Matts o.s.v.

Hur skall nu sena tiders släktforskare kunna få fram uppgifter om finska släktnamn på sina förfäder? Kyrkböcker, mantalslängder, domböcker etc. ger mycket sällan några uppgifter.

När skrevs släktnamnen ut? Det finns ingen regel för det, men de förekommer oftare i Värmland än i Bergslagen, där de ändå är vanligare än i Norrland. Finnkulturen bevarades ju längst i Värmland och tillika släktnamnen. I t.ex. Ljusnarsberg i Bergslagen fanns det under en period finsktalande präst, vilket också avspeglas till en del i kyrkböckerna.

Om två eller flera personer under samma tid hade samma namn i en by, så kunde de ibland särskiljas genom sina släktnamn. T.ex. från Silken i Hällefors socken på 1690-talet Matts Mattsson Palan resp. Soiken och Bork d.v.s. Paalainen, Soikkanen och Porkka.

Det verkar också som om de finnar som inte var bofasta, s.k. lösfinnar, oftare åsattes någon form av släktnamn av myndigheterna. Kanske för att lättare kunna följa deras flyttningar?

I övrigt kan namnen dyka upp slumpmässigt. Ibland kan det under ett visst år stå ganska många namn för att sedan inte återkomma mer. Även långt fram i tiden kan släktnamn förekomma t.ex. i domböcker vid arvsskiften o.dyl.

Ett värdefullt bidrag till dessa släktnamnsuppgifter bidrog Carl Axel Gottlund med då han gjorde sina resor i finnskogarna 1817 och 1821. Han anger väldigt många släktnamn och i de flesta fall som jag kunnat kontrollera är han pålitlig. Om han träffat en person som uppgivit sitt släktnamn så stämmer det alltid - ibland kan personen ha sagt sig tillhöra en släkt och då uppgivit moderns släkt, vilket var lika naturligt enligt finsk tradition. De gånger som det blev fel i Gottlunds anteckningar är då han hört en berättelse eller kanske lurats medvetet eller omedvetet.

Om man forskar bakåt på Gottlunds uppgifter kan man ibland få bekräftelse på ett släktnamn från annan källa. Det är ju egentligen först då man kan vara säker, men som sagt, Gottlund är oftast tillförlitlig.

Ge inte upp, ibland kan det oväntat dyka upp ett oftast förvanskat finskt namn. Notera alla avvikande och svårförståeliga namn som nämns. Är namnet noterat i trakter där det bott skogsfinnar så är sannolikheten stor att det är ett finskt släktnamn.