FINNSAM-Information 1998/4
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
Information om FINNSAM Postgironr Sverige 646 27 77-1 Postgironr Norge 0826 0282 663 Kassör och adresslista: Tor Eriksson, Lövstagatan 20, 703 56 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 Hemsidesansvarig: Christer Nilsson, Bäckebogatan 13 C, 654 65 KARLSTAD Tel: (0)54-21 60 22 (e-post: christer.nilsson@karlstad.se) Skogsfinska bibliografin samt släktnamnsgruppen: Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, 771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60 (e-post: loherou@hotmail.com) Ledningsgrupp 1998 Mellannorrland (s-k) Maud Wedin, Bergalid 3, 791 32 FALUN Tel: (0)23-228 64 (Maud.Wedin@telia.com) Gävle-Dala Maths Östberg, Östra Kyrkbyn 41, S-822 91 ALFTA Tel: (0)271-101 68 Bergslagen K-G Johansson, Saxhyttan 3619, 712 94 GRYTHYTTAN Tel: (0)591-193 20 Orsa Finnmark (suppl) Ingemar Gustavsson, Blåtryvägen 9, 794 33 ORSA Tel: (0)250-412 96 Årgång 4 November månad och nu har snön äntligen börjat komma. Det har genast blivit ljusare ute och mörkret känns inte så tungt. En ljusning inom FINNSAM har vår hemsida blivit! Det är ju fantastiskt att vi i skrivande stund haft över 1000 besökare. Det är nog särskilt viktigt för oss finnbygdsentusiaster att ha detta mötesforum på nätet, eftersom vi inte träffas så ofta. Glöm inte att anmäla dig till postningslistan (se Christer Nilssons blänkare i detta utskick). Hoppas vi ses i Helsingfors i januari. Nästa manusstopp blir i slutet av februari 1999 November 1998 Maud Wedin ————————————————————————————— Detta nummer innehåller: Lena Gribing, Anderstorp, S-695 94 FINNERÖDJA Tel: (0)584-202 86 (lena.gribing@laxa.mail.telia.com) Värmland Arne Vannevik, Box 207, S-685 25 TORSBY Tel: (0)560-712 84 (a.vannevik@tordata.se) Grue Birger Nesholen, Gruetunet Museum, N2260 KIRKENÄR Tel: 629-4373 15 (gruetunet.museum@east.no) Åsnes/Törberg Rolf Rönning, N-2433 HERADSBYGD Tel: 624-165 67 Tiveden Nr 4 - november 1998 Rapport från höstkonferensen i Nyskoga 25-27 september 1998 Protokollet från höstmötet i Nyskoga Blänkare om vårkonferensen i Ljusnarsberg 28-30 maj 1999 TUNUM FINNSAM:s vinterkonferens i Helsingfors 14-17 januari 1999 Kassören har ordet Protokoll från ledningsgruppsmöte 6 november 1998 Blänkare om postningslistan Rapport från utbildningsseminariet i Nyskoga söndagen 27 sep 1998 Lars-Olof Herous svedjefinska bibliografi Finnskogsmuseet Info om FINNSAM 1998 FINNSAM-konferensen i Nyskoga Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 25 september Med buss åkte jag till Hällefors där K-G Johansson väntade med bil för färden vidare mot Torsby. Utanför Ekshärad stannade vi nedanför ett berg. På en skylt stod det gravrösen, och vi ville se hur de såg ut. Det fanns ingen avståndsmarkering så vi kämpade oss uppför hela berget. Till sist var vi uppe på berget och kunde beskåda två stycken rösen troligen från bronsåldern. Resan fortsatte sedan mot Torsby, där lunchen intogs innan vi begav oss till Finnkulturcentret. Torsby Finnkulturcentrum är inrymt i Torsby herrgård. Samlingen för de deltagare som kom på fredagen ägde rum här. Vi fick gott om tid på oss att bekanta oss med Finnkulturcentret och dess samlingar. Jag började med att se utställningen "Niittaho - den blommande svedjeängen". Man får här med hjälp av bland annat ljus- och ljudspel en inblick i finnarnas levnadssätt och trosföreställningar. Vandringen in i utställningen sker genom en svedjeskog, där eldslågor flammar på en vägg och eldens sprakande och människors rop hörs från en bandspelare. På Torsby Finnkulturcentrum finns även ett rikhaltigt arkivmaterial och Richard Brobergs bibliotek. Efter några timmars vistelse i Torsby vände vi kosan norrut mot Nyskoga. Här tog Allan och Birgitta Lewin emot oss och hälsade oss välkomna till Nyskogagården. Det är byn Flatåsens f.d. skola som numera används som kursgård. De två lärarbostäderna som ligger i anslutning till skolan hör också till anläggningen, liksom två nybyggda delar: en rökbastu och en eldpallkoja. Inkvartering skedde på Nyskogagården, kvällsmat åts och sedan blev det så småningom dags för en stund i rökbastun. Det är en skön känsla att bada rökbastu för det är inte så torr luft som i en elektrisk bastu. Tiden gick och så småningom kröp jag till sängs i ett av rummen i den lilla villan. Lördagen den 26 september Den skogsfinska bibliografin Du kan nu beställa litteraturförteckningar på det Du är intresserad av. Vill du veta vad som finns skrivet om finnbyarna i din hemsocken, trolldom, svedjebruk, ortnamn, byggnadsskick? Allt är sökbart i min databas över litteratur om den skogsfinska kuturen. Jag kan skräddarsy litteraturlistor enligt Ditt önskemål. Databasen omfattar ca 8.400 poster om den skogsfinska kulturen i såväl Sverige som Norge. Hör av dig för mer information och priser till: Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, 771 53 LUDVIKA. Tel 0690-169 60 (bostad) Lars-Olof Herous skogsfinska bibliografi är även utgiven på CD-ROM i samproduktion med Mitthögskolan och FINNSAM. Du som har viss datorvana samt dator med CD-station kan köpa en egen CD. Beställning Mitthögskolan, TUR, Margareta Wolf, 871 88 HÄRNÖSAND, Tel: 0611-860 87 Fax 0611-861 70 Kostnad 100:- inkl porto Finnskogsmuseet åter öppnat Täcker alla Skandinaviens finnbygder Bygdegården i Skräddrabo söder om Alfta/Edsbyn, längs väg 294 Museet visas efter överenskommelse, tel 0271-101 68 Hjärtligt välkomna Maths Östberg Även skräddarsydda finnskogskurser. Ring för prospekt. 3) Grupperna diskuterade främst hur vi kan bredda nätverket för att få med både fritidsforskare och akademiska forskare. Vi måste arbeta med att få bort fördomar som existerar hos båda grupperna. Exempel på dessa fördomar är ”akademikerna lever i sin egen värld och vet inget om hur det är egentligen” och ”fritidsforskarnas material är inte någon riktig forskning”. Ett bra sätt att skapa respekt för varandras kompetens är att ordna gemensamma konferenser och seminarier med forskarinriktning. Fritidsforskarna som i regel sitter inne med ämneskunskaperna om skogsfinnarna delar med sig av detta och de akademiska forskarna kan bidra med sin kompetens i forskningsmetodik. Folkhögskolorna kan där fungera som en viktig kontaktlänk Vidare behövs det ödmjukhet och lyhördhet från alla inblandade parter samt insikt att både akademiska forskare och fritidsforskare är heterogena grupper (sinsemellan olika) och egentligen inte alls kan delas in i fack som vi lätt gör. Vi behöver göra akademiska uppsatser om skogsfinnarna allmänt tillgängliga. Vi måste få till stånd fritidsforskarutbildning med inriktning på dokumentationsteknik, där t ex vikten av källhänvisningar får en viktig tyngdpunkt. Detta för att ge fritidsforskarnas presentationer högre kvalitet. Vidare ansåg grupperna över lag att vi måste få ett bättre kontaktnät såväl mellan Norge-Sverige-Finland som gentemot finsk-ugriska grupper i närområdet, t ex ryska Karelen, Estland och Ingermanland. För alla dessa förslag poängteras FINNSAM:s viktiga roll som spindeln i nätet. Konkreta förslag som grupperna lämnade: Vi behöver ordna så att studiematerial och studiehandledningar tas fram Vi behöver ”forskningsmanualer” för allmänna skogsfinska studier, fältarbeten, foton och illustrationer, litteraturförteckningar, dokumentation, läsning av arkivhandlingar Vi behöver sammanställningar över högskoleuppsatser Ledningsgruppen fick i uppdrag att tillsätta arbetsgrupper för detta Vid pennan: Maud Wedin Dagen inleddes med frukost i matsalen. Allan Lewin tog oss sedan med på en vandring runt i Flatåsens kyrkby. Tyvärr regnade det och var kallt, men vi fick göra det bästa av situationen. Den gamla landsvägen följdes till Nyskoga kyrka. Då Nyskoga blev befolkat på 1640-talet tillhörde trakten Norra Ny församling. Nyskoga församling bildades 1873 av Ny sockens finnskog. Det tog några år, innan kyrkan blev färdig och den byggdes sedan om på 1920talet. Befolkningen uppgick år 1875 till 823 personer. Numera bor c:a 130 personer i Nyskoga. I trakten levde språket och sedvänjorna kvar länge, nyskogadialekten bär ännu spår av den finska språkmelodin. På Nyskoga kyrkogård vilar Finnskogens siste vandringsman, Nitaho -Jussi. Han dog i februari 1965, 91 år gammal. Invid hans gravsten berättade Inga-Greta Lindblom från Torsby Finnkulturcentrum att centret via Finland har fått en värdefull samling dagböcker skrivna av denne märklige man. Strövandet ledde sedan vidare upp på själva åsen. Här upptogs de första bosättningarna Norra Flatåsen och Södra Flatåsen 1646, medan Mellan Flatåsen upptogs en bit in på 1650-talet. Även Tjärnberg anläggs 1646. Så småningom kom vi till hembygdsgården Nikkila. Här finns en rökstuga, vilken var i bruk fram till år 1880. Den revs då och flyttades och uppfördes på sin nuvarande plats. På 1950-talet erhöll hembygdsföreningen nyttjanderätten till rökstugan och två gamla härbren. I närheten av stugan finns även en gammal rökbastu. Regnet strilade vidare när vi gick tillbaks till Nyskogagården. Här stod bordet dukat med motti, fläsk och flott. Det blev en festmåltid. Efter lunchen klev vi upp i den anlända bussen för att tillsammans med lokala guider från Södra Finnskoga bege oss upp dit. Färden gick först till Rikkenberget. Här finns Södra Finnskogas sista bevarade rökstuga att beskåda. Den ligger på sin ursprungliga byggnadsplats och har använts som permanent bostad fram till 1925. Strax ovanför rökstugan finns Värmlands nordligaste bestånd av vildväxande lind. Även tibast, fjälltolta och andra mer sällsynta växter förekommer rikligt. Sedan rullade bussen mot Röjden. En fördjupning i marken som bildar ett kors fångade vårt intresse. Korsets ben är ungefär 1,5 meter långa. Bredden är c:a 10 cm och djupet c:a 5 cm. I ungefär etthundrafemtio år har korset funnits och det har upplevt lika många lövfällningar utan att växa igen. Det finns ingen förklaring till fenomenet. I samband med det här besöket gjordes en avstickare till en närliggande plats med liknande fenomen. Här såg vi flera mystiska företeelser, vilka har uppkommit rätt nyligen. Södra Finnskoga kyrka blev nästa anhalt på resan. År 1831 började kyrkan att byggas. Samma år installerades församlingens förste präst, Emanuel Branzell, enligt traditionen förebild för Selma Lagerlöfs Gösta Berling. Kyrkan har bland annat ett vackert kors i intarsia från 1950-talet. Utanför södra kyrkomuren finns en minnessten av Carl Axel Gottlund. Stenens ena sida pryds av en bild av Gottlund. Den andra sidan upptar de finska släktnamn och ortnamn som är kända från Södra Finnskoga. Kaffet intogs på Tomta hembygdsgård i Skråckarberget. Det är en ursprunglig finsk släktgård från 1700-talet. Här finns ett tiotal byggnader; bland annat en rökstuga och en nybyggd rökbastu enligt gammal finsk tradition. Sommartid finns det får och kaniner på Tomta. Julisöndagar serveras nygräddade våfflor. Så här i september kan man bara drömma om det. Vi fick hålla till godo med vanligt kaffebröd, men det smakade bra nu inne i stugan, medan gråvädret fortsatte utanför. Bussen gjorde en kort sväng in i Norge och sedan gick turen åter mot Nyskogagården. Väl hemkomna tackade vi våra guider Eli Jonsson och Per-Åke Thorsen från Södra Finnskoga bygdekooperativ och vår busschaufför som visat oss runt i Södra Finnskoga. Efter en stund blev det dags för middag som Torsby kommun bjöd oss på. Lars Elam välkomnade oss till Torsby kommun. Lördagskvällen innehöll också en introduktion i Finnskogspolska. Åke Axelsson, känd danspedagog från Gammelbyn, visade oss hur man dansar polska från Finnskogen. En del dansade, andra tittade på - alla hade nog lika roligt. Det gick dock lite för snabbt Rapport från utbildningsseminarium, Nyskoga sön 27 sept Under utbildningsseminariet i Nyskoga delades deltagarna in i 5 grupper med uppgift att 1) diskutera och utvärdera kurser man deltagit i 2) formulera önskemål och behov inför utbildning i framtiden 3) ge förslag till hur samarbetet mellan institutioner och fritidsforskare kan förbättras Resultatet vid den gemensamma efterföljande diskussionen blev 1) Många deltagare berättade att deras intresse för finnkultur väckts just genom en kurs. Många har gått studiecirklar, där man dock saknat bra studiematerial, såväl kurslitteratur som studiehandledningar. Nyskogakursen upplevdes som en ”kick” av många. Kurserna i finnbygdskunskap vid Mitthögskolan och Högskolan i Karlstad har varit bra och nyttiga. Möjligen har de delvis varit för mastiga och dessutom har deltagarna saknat praktiska/kulturella inslag i högskolans kurser. 2) Grupperna var eniga om behovet att sammanställa studiematerial till kurserna. Vi har egentligen ingen ”skräddarsydd” litteratur att tillgå. Vidare var man helt överens om behovet av”bas”studiehandledningar för kurserna. Vi behöver också en utbildning för blivande studiecirkelledare samt en KRAV-märkning av kurserna. Mer material på CD-rom fanns även på önskelistan samt fortlöpande sammanställningar över ny litteratur och uppsatser om skogsfinnarna. Följande kursutbud önskas, förutom de som nämnts under punkt 1): Fortsättningskurser med specifika ämnesfördjupningar Forskarkurser, där man lär sig hur man tar tillvara ny och gammal kunskap samt lär sig att dokumentera den Praktiska kurser i fält Lokala 1-poängskurser (högskolekurser i miniformat) Kurser med inriktning på kulturturism Språkkurser i (skogs)finska Kurser för grund- och gymnasieskolelärare Anderssons minnesfond till att trycka en uppdaterad färgbroschyr om FINNSAM. I nästa nummer av Finnkultur beskrivs FINNSAM på en sida. Sekreterare Tor Eriksson för mig så jag blev väldigt yr så småningom och tvingades avbryta dansandet. En del dansare höll på i ett par timmar och svängde runt i dansens virvlar. Sedan gick vi över till eldpallkojan ute på gården, där Inga-Greta Lindblom dukade upp förtäring, bestående av bland annat olika sorters ostar, kex, melon, vindruvor, öl och mycket mer. Samvaron i kojan avslutade lördagens begivenheter. Söndagen den 27 september Ett stort tack till Gustafsfors hembygdsförening som lät oss låna hembygdsgården DU ÄR VÄL MED PÅ FINNSAMs SÄNDLISTA PÅ INTERNET!? För att våra medlemmar lättare ska kunna hålla kontakten emellan utskick och konferenser har vi lagt upp en sändlista för FINNSAM på vår hemsida www.finnsam.org. Med hjälp av e-post och sändlistan distribueras frågor och inlägg till alla som har anmält sig till listan. Meddelandena sparas också i ett arkiv så att man kan gå in och titta på meddelandena sorterade efter datum eller avsändare och man kan också följa olika diskussioner. Man anmäler sig till sändlistan genom att skicka ett meddelande (subscribe finnsam) till e-postadressen postlist@genealogia.fi. Mer information finns på webben, www.finnsam.org, under sändlista i huvudmenyn. Sändlistan FINNSAM upprätthålls av FINNSAM i samarbete med Datateknik för släktforskning rf som också är värdar för våra webb-sidor. Välkomna att delta! Hemsideansvarig: Christer Nilsson (christer.nilsson@karlstad.se) Först intogs frukost. Sedan började ett seminarium med tema finnskogsutbildning. Det skulle vara hela förmiddagen. Företrädare inom olika finnskogsutbildningar bidrog var och en med sina erfarenheter. Lennart Stenman berättade om utbildningen vid Högskolorna i Örebro och Karlstad. Det var inte den traditionella målgruppen som sökte sig till denna utbildning. Därför blev informationen viktig för att nå ut. Det ordnades även ett par sammankomster vid Högskolan i Karlstad 1991. Det blev fröet till nuvarande FINNSAM. Gabriel Bladh har också haft kurser vid bland annat Karlstads Högskola. Han anser att fritidsforskare och yrkesforskare måste möta varandra. De står för olika kunskaper i forskningen. Fritidsforskaren har närheten till bygden medan yrkesforskaren har de teoretiska verktygen och metoderna att närma sig källmaterialet. Det är även viktigt att få fler yrkesforskare att hålla på med finnskogsforskning. Det är väldigt få forskare inom den akademiska världen som ägnar sig åt sådana studier. Maud Wedin speglade Mitthögskolans sätt att nå nya grupper. Skolan har genom IT bedrivit distansutbildning med lokala handledare. Olle Bylander och Allan Lewin redovisade sin verksamhet vid Nyskogagården. Här inleddes år 1987 utbildningen i finnskogskunskap. Varje år under ett decennium har nya deltagare en sommarvecka vistats på Nyskogagården. De ansvariga personerna för kursen har varit med hela veckan och bestått av samma grupp under alla år. Seppo Remes har lett kurser i Axevalla Folkhögskolas regi. De kurserna har även innehållit praktiskt svedjebruk. Vi delades sedan in i grupper för vidare diskussioner. Med en kopp kaffe i handen gick jag över till stora villan där min grupp skulle samlas. Efter en timmes fruktbart meningsutbyte skedde återsamling med redovisning av gruppernas samtal. Under debatten som följde enades vi om några riktlinjer för framtiden; Det ansågs viktigt med praktiska inslag i undervisningen, som att till exempel kunna hantera en lie. Att hitta ett forum för mötet mellan fritidsforskare och yrkesforskare är också angeläget. En del andra väsentliga förslag enades vi också kring (se separat rapport i detta utskick). Så småningom tog vi trappan ned till bottenvåningen för att äta lunch innan själva FINNSAM-förhandlingarna vidtog. Dagen avslutades med kaffe. Sedan hämtade jag mitt pick och pack och lade in det i Seppo Remes bil. Han skjutsade mig tillbaks till Löa dit jag kom vid halv åtta-tiden på söndagskvällen. Jag var hemma igen efter en lyckad konferens med FINNSAM-gänget. Tyvärr var vädret inte det allra bästa men det får vi se till att det är nästa gång vi ses. Titta även i Christer Nilssons fotoalbum från konferensdagarna på vår hemsida www.finnsam.org Orsa Finnmark som egen region Mötet rekommenderar att Orsa Finnmark förblir en egen region med en suppleant. Det behövs tills vidare ingen ordinarie från regionen. I samband med detta uppkom även ett förslag på regional förankring kommunvis för att FINNSAM skall få ta del av kommunala skrivelser. Mötet ansåg att det ej är ett genomförbart förslag och inte heller angeläget. Mången och föreningarna K G Johansson har gjort i ordning en finnbastu i Mången. En föreningsallians skall bildas för att ta hand om torpet Mången. Frågan dryftades om FINNSAM-Bergslagen med flera ombud kan sitta i alliansen. Mötet godkände förslaget med vissa reservationer. Byggnadssammanställningen Svenska kulturdepartementet har skickat tackkort för K-märkningsanmälningar. De skickar anmälningarna till berörda kommuner. Maths Östberg samlade under mötet in uppgifter om ändringar och kompletteringar till sin sammanställning. Birger Nesholen har lämnat ett förslag till ny kulturminneslag i Norge. Enligt hans förslag skall alla befintliga hus och grunder med rökugnar bli K-märkta. Ett liknande förslag kan skickas till Riksantikvarieämbetet i Sverige. Maths byggnadssammanställning kan tjäna som ett underlag till Riksantikvarieämbetet. Arbetet med den digitala kartan fortsätter om möjligt i vinter. Ortnamns-CD Maud Wedin arbetar med en ortnamns-CD över finska ortnamn i Mellannorrland, som ges ut av Mitthögskolan i samarbete med FINNSAM. Hon fortsätter med detta under vintern. Marknadsföring av FINNSAM Mötet ansåg det värdefullt att man i nya sammanhang utanför FINNSAM tar chansen att presentera nätverket. Vi har ett flygblad som kan delas ut. Eventuellt kan vi använda pengarna ur Sigurd K G Johansson har delegerat frågan till undertecknad, Tor Eriksson, eftersom jag har större lokalkännedom. Eftersom Tor Eriksson bedriver ett inventeringsprojekt kring torkhus i Örebro län kommer temat för konferensen att bli byggnadsvård. Det blir någon form av utflykt till torkhus i Ljusnarsberg både på fredagen och lördagen 2829 maj 1999. K G Johansson och Tor Eriksson arbetar vidare med frågan. §5 Svedjefinnar eller skogsfinnar – har vi bestämt oss? Mötet enades efter en viss diskussion om att man i största möjliga mån sluter upp kring Nyskogakonferensens önskemål, att FINNSAM med ytterst mjuk rekommendation skall använda benämningen skogsfinnar framför svedjefinnar. §6 Skjutfältet på Finnskogen Den norska regeringen har efter påtryckning från bl.a. Sverige föreslagit en 0-lösning som innebär att det befintliga skjutfältet skall utvidgas. Då kommer inte skjutfältet att förläggas till Gravberget. Frågan skall behandlas i Stortinget. Risken finns att Stortinget förordar ett nytt skjutfält i Gravberget. Det är viktigt att vi kör på bred front med finnkulturen för att Gravberget inte skall få skjutfältet. En FINNSAM-skrivelse skickas till Stortinget i ärendet. Maud Wedin ansvarar för detta i samarbete med berörda FINNSAM -representanter. En ny omgång vykort skall också tas fram. §7 Forskarkatalogens och adresslistans framtid Ingen ny upplaga av forskarkatalogen tas fram. Istället kommer medlemmarnas intresseuppgifter att läggas in på Internet. De som inte har tillgång till Internet kan t.ex.gå in på något bibliotek och ta ut uppgifter därifrån. Christer Nilsson skickar ut något material för Internetanmälan med nästa FINNSAM-Info. Ett inbetalningskort för betalning av utskicksavgiften sänds ut under november. I samband med inbetalningen uppdateras adresslistan. En uppdaterad adresslista kan skickas ut under våren. På hemsidans postningslista skall vi även presentera oss. §8 Övriga frågor Protokoll, fört vid sammanträde med FINNSAM söndagen den 27 september 1998 i Nyskoga i anslutning till FINNSAM-konferens. §1 Ordföranden Maud Wedin öppnar sammanträdet. §2 Val av mötespresidium: Till ordförande utses Bo Hansson, till sekreterare undertecknad Arne Vannevik. §3 Staffan Fenander utses att justera protokollet. §4 Fyllnadsval till ledningsgruppen: ordinarie ledamot för Orsa Finnmark. Mötet beslutar avvakta och bordlägger ärendet till vårkonferensen 1999. §5 Ekonomirapport. Kassören Tor Eriksson hänvisar till utskickad ekonomirapport, som godkänns. §6 Christer Nilsson informerar om FINNSAM:s hemsida, som nu är igång. Kort diskussion om begreppen ”skogsfinsk” och ”svedjefinsk” initieras av av Staffan Fenander. Birger Nesholens och Gabriel Bladhs uppfattning om ”skogsfinsk” som det mer generella begreppet accepteras. §7 A/ Gabriel Bladh rapporterar om arbetet med en migrationsdatabas. B/ K.-G. Johansson redovisar arbetet med förslag till Kmärkning av skogsfinska karaktärsbyggnader. Femton förslag inskickade. Beslut kommer. C/ Forskarkatalogen: senaste utgåva var maj 1997. Ny utgåva är alltså av behovet. En eller två är nu frågan, d v s en på Internet. Eller ska bara adresslista finnas på Internet? Christer meddelar att var och en som ska vara med i lista på Internet, måste ge skriftligt tillstånd. Hela frågan om forskar- katalog och adresslista hänskjuts till ledningsgruppen. D/ Skogsfinnar som nationell minoritet: Birger Nesholen meddelar, att den norska regeringen accepterar skogsfinnarna som nationell minoritet. Stortingsbeslut väntas i höst. Maud Wedin refererar det yttrande, som sänts in på svensk sida. Yttrandet gick ut på att få den skogsfinska kulturen som en egen rubrik under den sverigefinska, så att den tydligare markeras som en ”egen” och att separata resurser bör satsas för att stödja den. Protokoll fört vid FINNSAM:s ledningsgruppsmöte E/ Ortnamnsdatabas på CD. Efter föredragning av Maud, som tagit initiativet till en ortnamnsdatabas för Mellannorrland, tillstyrker mötet utgivning på CD i samarbete med Mitthögskolan (jfr Herous bibliografi). §1 Vinterkonferensen i Helsingfors Ett preliminärt program med priser är klart. Om ett par personer på Riksarkivet i Helsingfors kan ställa upp då, vill vi helst åka 14-17 januari 1999. Resan (se presentation i detta utskick) skall även beskrivas på hemsidan för kännedom. Maud och Birger arbetar vidare med förberedelserna. F/ Skjutfält på Finnskogen. Ärendet är nu inne i sin slutfas. Stortinget har i juni fattat principbeslut att skjutfält ska byggas men inte om placering. I Våler kommun har dessvärre nyligen en tvärpolitisk grupp uppvaktat om att man vill ha skjutfältet. Ett förslag till uttalande presenteras. Efter några smärre ändringar antas förslaget, som ska skickas till stortingets försvarskommittés medlemmar (kopia till Våler kommun). § 8 A/ FINNSAM-konferenser under 1999: Ledningsgruppen får i uppdrag att arbeta vidare med planerna på en arkivkonferens i Helsingfors. Riktlinjer: tid januari eller febru ari. Två dagar på plats. B/ FINNSAM:s vårmöte 1999 blir i Ljusnarsberg med K-G Johansson som huvudansvarig och Tor Eriksson som a d j u t a n t . Samarbete med hembygdsföreningen ska ske. Huvudtema blir byggnader och byggnadsvård. Tid: 28-30 maj. C/ FINNSAM:s höstmöte planeras i första hand till Viksjö, i andra hand till annan plats i Mellannorrlands finnbygder. Samarbete med Mitthögskolan förutsätts. §9 Övriga ärenden: Plats: Gustavsfors hembygdsgård Datum: Fredagen den 6 november 1998 Närvarande: Tor Eriksson, Maud Wedin, Maths Östberg, K-G Johansson, Arne Vannevik, Birger Nesholen och Rolf Rönning §2 Utbildningsfrågorna a) Hur går vi vidare med bl a samordning mellan fritidsforskare och högskola i Skandinavien + Finland? b) Studiehandledning samt ”kravspecifikation” på framtida kurser a) Rautalampi anordnades för 3 år sedan en nordisk konferens för yrkes- och fritidsforskare. En liknande bör helst anordnas vartannat år. Eventuellt kan högskolan och folkhögskolan arrangera en sådan gemensamt. Man bör helst kombinera fältarbeten med en teoretisk del. Konferensen bör också anpassas till traktens förhållanden. Maud Wedin arbetar vidare med det. b) Kontakt tas med Lennart Stenman och Seppo Remes. De kan knyta en grupp till sig som skissar på en handledning med offert till studie förbunden. Vi kan ställa upp med lärare vid sådana här kurser. Se även rapporten från utbildningsseminariet i Nyskoga §3 Logon Per Martin Tvengsberg har lämnat uppdraget till Estland. Han har inte hört något sedan. Per Martin är just nu i Estland. Förhoppningsvis kommer förslag fram då. Per Martin måste i vilket fall få svar snart annars får vi lösa frågan på annat sätt. §4 Vårkonferensen i Ljusnarsberg Kassören har ordet Det är nu dags att betala utskicksavgiften till FINNSAM. Inbetalningen sker med bifogat inbetalningskort. Observera att avgiften är 110:- för 2 år. Avgiften betalas således vartannat år för att förenkla administrationen. Några har redan betalt avgiften för de kommande åren. Är du en av dem, så kan du bortse från inbetalningskortet. Glöm inte att fylla i NAMN ADRESS TELEFONNUMMER på inbetalningskortet Vi kommer att uppdatera adresslistan under våren (skickas ut till alla med informationsutskicket), därför är det viktigt att du fyller i dessa uppgifter. A/ K-G Johansson ber ledningsgruppen kolla läget beträffande logo för FINNSAM. B/ Björn Engström lämnar meddelande om de Seger stedtska samlingarnas tillgänglighet. C/ Staffan Fenander informerar om aktuella saker på Torsby Finnkulturcentrum, bl.a. om överlämnandet av Nittaho-Jussis dagböcker, och samlingar, bl.a. foton efter Sigurd Bograng. D/ Maud Wedin framför en hälsning per vykort från Margareta Olsson från Gävle, vari meddelas att Agnes Lundén gått bort. §10 Bo Hansson avslutar mötet med att tacka arrangörerna för en lyckad konferens. Arne Vannevik sekreterare Fyll även i om du villa ha dina intresseuppgifter på FINNSAM:s hemsida. Vi måste ha ditt medgivande innan vi kan lägga ut information på nätet. Anteckna i almanackan redan nu: Under våren kommer vi att skicka ut blanketter där du kan fylla i dina intresseuppgifter (om du vill vara med). Inläggningen på hemsidan kommer att ersätta forskarkatalogen. Om du saknar Internet kan du troligen uppsöka ditt bibliotek för att få dessa sidor utskrivna till självkostnadspris. Det finns dock fortfarande några ex kvar av det gamla forskarkataloghäftet. FINNSAM:s vårkonferens i Ljusnarsberg 28-30 maj 1999 Tor Eriksson Kassör 019-12 08 84 Kontaktpersoner: Mer information kommer i nästa utskick nr 1/99 K-G Johansson, tel 0591-193 2 Tor Eriksson, tel 019-12 08 84 Välkomna att delta i FINNSAM:s vinterkonferens med resa till Helsingfors 14-17 januari i samarbete med Finska Genealogiska Samfundet, SKS & Riksarkivet TUNUM Avresa torsdag 14 januari kl 18.00.Hemkomst söndag17 januari kl 08.30 Prel kostnad inkl frukostar, 4-bädds B-hytt & hotell (dubbelrum): 700:inkl frukostar, 2-bädds B-hytt & hotell (dubbelrum): 800:Anmälan sker till Maud Wedin på bifogad blankett snarast möjligt, dock senast 14 december Preliminärt program Torsdag 14/1 18.00 18.30 Incheckning på båten Samling i konferensrum eller dylikt samt information Fredag 07.30 Frukost 08.30 Ankomst Helsingfors. Incheckning på hotellet 10.00 Riksarkivet. Tarkiainen & Kuusanmäki presenterar arkivet 12.00 Lunch på Café Hausen (ingår ej i priset) 13.00 Vuorinen guidar bl a ang Gottlunds arkiv. Egen forskning 15.00 Besök på SKS, presentation av skogsfinskt material 18.00 Föreläsning på Vetenskapernas Hus med Genealogiska Samfundet 20.00 Middag (ingår ej i priset) Lördag 08.00 09.00 14.00 18.00 18.30 Frukost på hotellet Möjlighet till fortsatt forskning på Riksarkivet Ev besök på museum, antikvariat, shopping. Lunch på egen hand Kaffe på Genealogiska Samfundet, presentation av biblioteket Färjan avgår mot Stockholm Samling i konferensrum eller liknande Söndag 07.30 08.30 Frukost Ankomst till Stockholm
