FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

Information om FINNSAM
Postgironr Sverige
Postgironr Norge
Medlemsavgift år 2004/2005

646 27 77-1
0533.3489440
110,- (två år)

Kassör och adresslista:
Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO
Tel: (0)19-12 08 84 (tor.eriksson@telia.com)
Skogsfinska bibliografin:
Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA
Tel: (0)240-169 60 (loherou@hotmail.com)

FINNSAM
I N F O R MAT I O N

Redaktör för FINNSAM-info:
Christina Norlander, Vasagatan 20D, SE-773 30 SMEDJEBACKEN
Tel: (0)240-754 25 (christina.norlander@telia.com)

Årgång 9 Nr 3 – Oktober 2003
På begäran

Ledningsgrupp 2001-2002
Mellannorrland

(s-k) Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN
Tel: (0)23-228 64 (maud.wedin@telia.com)
(suppl) Gränt Wallin, Nyland

Efter vårt besök vid utgrävningarna under höstkonferensen i Svartviken bjöd Skedvi
Hembygdsförening oss på en riktigt smaskig och näringsrik kaka. Många ville ha
receptet.

Gävle-Dala/Orsa

Maths Östberg, Västra Ösavägen 40, SE-822 91 ALFTA
Tel: (0)271-101 68 (finnskogsmuseet@swipnet.se)
(suppl) Barbro Sindler, Falun

Bergslagen

Christer Nilsson, Ulvsbygatan 24B, SE-654 64 KARLSTAD
Tel: (0)54-21 60 22 (christer.nilsson@kil.se)
(suppl) Lars-Olof Herou, Ludvika

Hämtat ur Barbro Johnsens artikel i Skedviplogen 1986;
Till ”skedvipannkakan” behövs:
1 liter mjölk, 1 dl potatisgryn (risgryn), 3-4 ägg, (ca ½ tsk kanel, ca ½ tsk
kardemumma), ½ gram saffran, ca ½ dl socker, ½ tsk salt och 2 ½-3 dl mjöl.

Tiveden

Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA
Tel: (0)584-202 86 (lena.gribing@telia.com)
(suppl) Ingrid Gustafsson, Finnerödja

Värmland

Arne Vannevik, Brunndalsvägen 5, SE-685 33 TORSBY
Tel: (0)560-712 84 (a.vannevik@tordata.se)
(suppl) Inga-Greta Lindblom, Torsby

Norge södra
Finnskogen

Birger Nesholen, Gruetunet Museum, NO-2260 KIRKENÄR
Tel: 629-473 15 (gruetunet.museum@east.no)
(suppl) Jan Myhrvold, Gjerdrum

Norge norra
Finnskogen

Rolf Rønning, Skaugbergetv 54, NO-2433 HERADSBYGD
Tel: 624-165 67 (rolfro2@frisurf.no)
(suppl) Mary G Tangen, Törberget

Man börjar med att koka upp en del av mjölken, lägger i potatisgrynen och kokar
dem genomskinliga. Därefter tillsätter man resten av mjölken, kryddor, socker och
mjöl. Smeten hälls i smord form och gräddas 30-45 min i ca 225 gr. Klicka över litet
smör under gräddningen. Ätes med hallonsylt och vispad grädde.
Det kan vara svårt att få tag i potatisgryn, men i nödfall kan man använda risgryn i
stället.

Hälsningar
Christina Norlander

Nästa info utkommer i december 2003. Sista manusdag blir 30
november.
Detta nummer innehåller bl.a.: Rapport från Vårkonferensen i Trysil

www.finnsam.org

FINNSAM-konferensen i Trysil våren 2003

av den lokala maträtten fisk och rømmegröt underhöll Ny og Ne med sång och Sven
spelade dragspel. Så skedde uppbrottet och mörkret sänkte sig över den här dagen.

Av Tor Eriksson, Örebro
Lördagen den 31 maj
Fredagen den 30 maj
Efter att ha åkt buss till Långflon i nordligaste Värmland och därifrån fått bilskjuts
över norska gränsen befann jag mig på fredagsmorgonen i Trysil. Tørbergets
Historielag, stiftat 1997, stod som värd för tillställningen som ägde rum i Trysil med
omnejd. Vi skulle bo i stugor på Trysiltunet, som tillhör Trysilfjell Turistcenter.
Platsen är en mycket välbesökt ort vintertid, då folk kommer i stora mängder för att
åka skidor här. Så här års är det mycket lugnare på den här platsen och vi fick vara
så gott som ensamma på anläggningen. Min förvåning var rätt stor att man kan
tränga in fyra gäster i de små lägenheterna för jag hade en egen och det var rätt
lagom för mig.
I bilar färdades vi till Storsvea, där vi skulle påbörja en vandring efter Finnskogleden.
Det fanns även möjlighet för dem som önskade att gå en kortare bit. Finnskogleden
är en 24 mil lång förbindelse längs den norsk/svenska gränsen. Första etappen gick
över mossar och kärr till Nygarden. Den här sträckan tillhör egentligen inte själva
leden utan är en alternativ förbindelse. En källa för törstande strupar tågade vi förbi.
Ungefär mitt på vägen mellan Storsvea och Nygarden finns en vilsten uppkallad
efter den kanske siste vandringsmannen som använde stenen, Johan Storsvea. På
vilstenen hass Johan rastade han på vandringen mellan gårdarna och de omgivande
hjortronmyrarna.
Komna fram till Nygarden mötte vi de finnsamvandrare som tagit den kortare vägen
från Håberget. Sällskapet förenades till en kopp kaffe tillagad över öppen eld.
Eftersom gården ligger högt har man en underbar utsikt härifrån. Vi samtalade om
de första bosättarna medan vi drack vårt kaffe och njöt av utsikten. Sedan anträddes
strövandet ned mot Håberget, som ligger i Elverum. Nedanför Nygarden finns den
äldsta bastun på ursprunglig plats i Elverums Finnskog. På leden tillbaks till
Håberget såg jag vargspår. Det var en ny upplevelse för
mig. En man från trakten berättade att det troligen var minst en vuxen individ och en
mindre varg som hade gjort avtryck i leran.
Sju kilometers promenad ledde fram till Håbergets finnbosättning. Här anträddes
resan tillbaka till Trysil, där vi snart befann oss på Trysil Bygdetun. Det här är
Norges äldsta bygdemuseum, stiftat 1901. Här har samlats tjugo byggnader och ett
ansenligt föremålsbestånd. Byggnaderna på Trysil Bygdetun visar ett representativt
urval av de hustyper som har präglat det traditionella byggnadsskicket i Trysil. Sven
Pettersen från Trysil Historie- og Museumslag, som äger bygdetunet, hälsade oss
välkomna till friluftsmuseet. Ett par kvinnor, som kallar sig Ny og Ne, tog sedan över
föreställningen. De fick oss att hjälpa till med tvätten, städningen av ladugården och
andra sysslor innan vi fick slå oss ned vid middagsbordet. Efter måltiden som bestod

Efter frukosten bänkade sig det trettiotalet deltagare som var med på konferensen
för en föreläsning av Gabriel Bladh. Han skildrade grundligt ämnet finnarna och
timmerhanteringen. Enligt honom byggde den skogsfinska kulturen på att man
kunde försörja sig på många olika vis, inte bara genom svedjebruk. Det blev ett
mycket intressant och givande föredrag med en del nya perspektiv.
På tablån stod sedan en bussrundtur i västra delen av Trysil Finnskog. May K. Olsen
speglade under färden Trysil Finnskogs historia. Bl.a. fick vi reda på att invandringen
till Trysil börjar 1670, då finnar kommer till Tørberget och Galåsen. År 1680 sker en
nedsättning på Søre Osen. Dessa bosättningar är primärbosättningar i Trysil. Första
stopp gjordes i Varåholla, där ättlingar till gamla finnsläkter bor kvar. Det finns
ganska många finska ortnamn kvar i området. May har prickat in de finska
ortnamnen på en karta. I Varåhollas bystuga fick vi tillfälle att studera kartan
upphängd på väggen.
Bussen tog oss sedan runt genom Tørberget, där inget stopp gjordes, till
Fløtermuseet i Søre Osen. Flottningsmuseet ligger mycket vackert vid stranden av
den tre mil långa Osensjøen. Anläggningen är en välbevarad, äkta flottningsmiljö.
Något av det mest sevärda här var den modell, skuren i trä, som i miniatyr visar hur
livet gestaltade sig för flottarna en gång i tiden. Längs sjöstranden åkte vi tillbaks
mot Trysil, dit vi återkom mot kvällningen.
Frank Robert Lund, från Borregaard skoger, presenterade sitt företag på Trysiltunet.
Företaget har skogsområden på finnskogen. Ned till Trysil centrum för en middag i
mycket trevligt sällskap och en visning av Trysils skidhistoriska monter på rådhuset.
Filmen om Nitahå-Jussi ”Finnskog og trollskap” tog oss tillbaks till en tid för länge
sedan svunnen. Bänkade på Trysiltunet fick vi följa Nitahå-Jussi på hans vandring
genom finnskogen. Dagen var snart till ända och det blev åter dags att krypa till
sängs.
Söndagen den 1 juni
Vi tömde våra lägenheter, åt frukost och tog plats för ett finnsammöte. Olav Tangen
hade kvällen innan lagt fram ett antal föremål som vi skulle tala om vad det var för
något. För de flesta var det här väldigt svårt, men någon hade löst uppgiften galant.
Efter finnsammötet begav vi oss till Magne Kjelstads skogbruksmuseum, där vi
visades runt och bjöds på barkbröd bakat av Ingeborg Kveen. En jubileumsbok om
Trysil Kommuneskoger delades ut till var och en. Så åkte vi tillbaks till Trysiltunet,
där konferensen avslutades. Ett stort tack var på sin plats till May K. Olsen och Mary
G. Tangen som hade lyckats sy ihop trådarna så väl för arrangemanget och som
t.o.m. hade vädermakterna på sin sida. Solen sken hela helgen från en klarblå
himmel. Mycket nöjda och belåtna lämnade vi Norge för den här gången.