FINNSAM-Information 2004/3
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
Information om FINNSAM Postgironr Sverige 646 27 77-1 Postgironr Norge 0533.3489440 Medlemsavgift 2005–06 110 SEK (55 SEK för 2004). Kassör och adresslista: Tor Eriksson, Västra Nobelgatan 22, SE-703 55 ÖREBRO Tel: (0)19-12 08 84 <tor.eriksson@telia.com> Skogsfinska bibliografin: Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60 <loherou@hotmail.com> Forskarkatalog: Christina Norlander. Tel. 0240-754 25 <christina.norlander@telia.com> Redaktör för FINNSAM-info: Elisabeth Thorsell, Hästskovägen 45, SE-17739 JÄRFÄLLA Tel. (0)8-580 188 97. <elisabeth@etgenealogy.se> Ledningsgrupp 2004-2005 Mellannorrland (s-k) Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN Tel: (0)23-228 64 <maud.wedin@telia.com> (suppl) Gränt Wallin, Nyland <grant.vallin@spray.se> Gävle-Dala/Orsa Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822 91 ALFTA Tel:(0)271-101 68 <finnskogsmuseet@swipnet.se> (suppl) Barbro Sindler, Falun <bsi@telia.com> Bergslagen Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60 <loherou@hotmail.com> (suppl) Christer Nilsson, Karlstad <christer.nilsson@kil.se> Tiveden Värmland Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA Tel: (0)584-202 86 <lena.gribing@telia.com> (suppl) Ingrid Gustafsson, Finnerödja Arne Vannevik, Brunndalsvägen 5, SE-685 33 TORSBY Tel: (0)560-712 84 <a.vannevik@tordata.se> F I N N SA M I N F O R MAT I O N Årgång 10 Nr 3 – September 2004 Nu är nog hösten här vilket låter litet smådystert efter en rätt kall sommar, förutom 14 dagar i början av augusti, som i stället var för varma. På hösten sänker sig mörkret och man övergår till innesysslor, skriva rent anteckningar, ordna fotografier, knåpa med hemsidan och annat i den vägen. Och när ni sysslar med detta, hoppas jag att ni ska hitta ämnen för kortare artiklar som passar i Finnsam-Info, för det behövs fler skribenter, om inte det lilla bladet ska dö av innehållsbrist. Och nog vill vi att det snarare ska växa och grönska och sprida nya kunskaper? Med vänliga hälsningar från Redaktören Nästa FINNSAM-info kommer i december. Manusstopp 20 Nov. (suppl) Inga-Greta Lindblom, Torsby <inga-greta.lindblom@torsby.se> Norge södra Finnskogen Birger Nesholen, Gruetunet Museum, NO-2260 KIRKENÆR Tel: 629-473 15 <gruetune@east.no> (suppl) Jan Myhrvold, Gjerdrum <jmyhrvol@online.no> Norge norra Finnskogen Rolf Rønning, Skaugbergetv. 54, NO-2433 HERADSBYGD Tel: 624-165 67 <rolfro@frisurf.no> (suppl) Mary G. Tangen, Tørberget <marytangen@hotmail.com> Landsnummer Sverige +46 Norge +47 Innehåll i detta nummer: l Konferensen i Magnskog – vad hände? l Bokanmälningar l Arkivkonferens i Åbo 2005 l Prosten Sillén tycker till l Program för Höstkonferensen i Los FINNSAM-konferensen i Mangskog våren 2004 Program för FINNSAM:s höstkonferens i Los 24-26 september 2004 Av Tor Eriksson, Örebro Fredagen den 14 maj Även om inte själva konferensen började förrän på lördagen stod dörrarna öppna för de som ville komma redan på fredagen. Gården där vi skulle bo, Lundsholm, ligger mycket vackert ovanför sjön Mangen. Gården ägs numera av en norsk organisation, ACEM, och används huvudsakligen till kurser i meditation. Det artade sig till en lugn helg. Efter två mycket välsmakande soppor slog vi oss ned i samlingsrummet för att bl.a. diskutera fortskridandet av det stora verket om Albrekt Segerstedt. Det är ju tänkt att hans samling skall publiceras vid tillfälle och det är mycket arbete med en sådan sak. Lördagen den 15 maj Till samlingen utanför Mangskogs kyrka hade fler deltagare anlänt, så nu kunde själva konferensen inledas. Efter den allmänna hälsningsproceduren tog vi plats på bussen för vidare färd till Keylandgården i Bjurbäcken. Anja-Riitta Ketokoski, som är delägare i gården, välkomnade oss hit. Keylandgården som var Nils Keylands barndomshem ägdes av hans släktingar till 1930-talet. Vi fick gå runt och bekanta oss med husen på gården. Ett stycke högre upp i skogen ligger Harkapott ”Oxfallet”, där Nils Keylands gode vän Ludvig Mattsson bodde. Sonen Anders Mattsson visade oss stugan. Han pekade även ut den sten där den sista bilden på Nils Keyland togs samma dag han dog år 1924. Kyrkliga syföreningen i Mangskog och Keylandgården bjöd oss på kaffe med klengås. Klengås är en hembakad kaka med smör och riven mesost. Vi bänkade oss på bussen för återresa till Mangskogs kyrka. Ett besök gjordes vid Nils Keylands gravsten på Mangskogs kyrkogård. Nästa anhalt blev hembygdsgården Neragata. Efter lunch hälsade Kjell Hallberg, ordförande i Mangskogs hembygdsförening, oss välkomna till eftermiddagens föreläsningar. Jan Garnert, etnolog och teknikforskare, tecknade ett porträtt av Nils Keyland som forskare och fotograf. Nils Keyland var den store samlaren. Hans inriktning på mångfalden vid insamlandet blev betydelsefull på sikt. Jan Garnert berättade också att Keyland är unik när det gäller fotograferingen. Redskap och föremål avbildas i sitt mänskliga sammanhang. Keyland fotograferar ungefär lika många män som kvinnor. Det var ovanligt på hans tid. Så talade Arne Vannevik om Nils Keylands böcker och artiklar, med bl.a. drygt fyrahundra sidor i Fataburen, som är Nordiska museets och Skansens årsbok. Böckerna ”Svensk allmogekost”, och ”Folkliv i Värmlands finnmarker” hör också till hans verk. Nils Keylands fokusering på Värmland är tydlig för i t.ex. ”Svensk allmogekost” har Skåne behandlats på två sidor, medan Värmland har fått hela arton sidor. 2 Fredagen den 24 september 12.00 Samling vid Hotell Loosgården för inkvartering 12.30 Lunch 13.30 Besök vid lämningarna efter Sophiendals glasbruk och blåfärgsverk. 15.00 Fika 15.30 Besök i kyrkan under guidning av komminister Markus Frank 16.15 Besök på hembygdsgården. Guidning av P. A. Pettersson 17.30 Middag Hotell Loosgården 18.30 Maud Wedin: Den skogsfinska kolonisationen i Los-området 19.30 Roger Persson: Föredrag om Gottlunds besök i Kvarnberg och Tenskog Lördagen den 25 september 08.00 Frukost 09.00 Maud Wedin: Skogsfinska släkt- och ortnamn i Los-området 10.00 Kaffe med Loos-tårta 10.30 Lars Lundin: Föredrag om Imber Nordin-Grip och hennes dokumentationsverksamhet i Los med omnejd. 11.30 Lunch 12.30 Rundtur med buss till Tenskog, där Mimmi Göllas guidar på gården Söres. Tora Kvarnåker visar en kultsten vid Kvarnberg. Besök i Kvarnbergstorp, där guiden Jan Hedman visar gården Lustes och serverar fika. Bussguide: Allan Nyström 19.00 Ljusdals kommun hälsar välkomna samt bjuder på middag, Hotell Loosgården 20.30 Underhållning av Cecilia Bruce från Hästberg på Järvsö finnskog Söndagen den 26 september 08.00 Frukost 09.00 FINNSAM-ärenden 10.00 Kaffe 10.30 Studiebesök på biblioteket med finnmarksdatabas 12.00 Lunch 13.00 Besök i Loos Koboltgruva. Bildspel och guidning i gruvan 15.00 Avslutningskaffe Konferenslokal: Hembygdsgården Boende: Hotell Loosgården och Gammeltomtens Camping Fre-sön: Kostnad i flerbäddsrum: Ca 780:-. Utan logi och frukost ca 520:Lör-sön: Kostnad i flerbäddsrum: Ca 550:-. Utan logi och frukost ca 420:Tillägg för hotellstandard och enkelrum; ca 225:-/natt 11 Inbjudan till FINNSAM:s höstkonferens i Los 24-26 september 2004 Välkomna till höstens FINNSAM-konferens i Los i Hälsingland! Kostnad Fredag-söndag 780:-/pers i flerbäddsrum inkl mat, logi, bussresa och studiebesök Lördag-söndag 550:-/pers i flerbäddsrum Tillägg för enkelrum i hotelldelen inkl sänglinne: 225:-/dygn Sista anmälningsdag: snarast! (hör av er i förväg om faktura önskas) Väl mött i Los! önskar Maths Östberg Konferensansvarig Maud Wedin Ekonomiskt ansvarig Anmälan till: Maths Östberg, Västra Ösavägen 40, 822 91 Alfta tel: 0271-101 68 (Från Norge: +46 271 101 68), mobil: 070-566 01 68 e-post: finnskogsmuseet@swipnet.se. Medarrangör: Loos hembygdsförening samt Propus Sponsor: Ljusdals Kommun Litteraturtips: Gottlund, C-A: Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817. Falun 1984. Sid:141-155 Lundin Lars: I Gottlunds fotspår. En vandring genom Orsa Finnmark. Järvsö 1995 Lundin, Lars: Seder och sägner från Loos socken. Järvsö 1998 Härmed anmäler jag mig/oss till FINNSAM-konferensen i Los 24-26/9 2004. Namn: .................................................................................... Adress: ................................................................................... Tel: ..................... E-post: ...................................................... Fredag-söndag (ca 780:-) .............. lördag-söndag (ca 550:-) .............. Jag/vi önskar flerbäddsrum: ............. enkelrum: ............. (225:- extra/dygn) Övriga önskemål: ............................................................................. 10 Efter kaffet som föreningen Finemangen stod för talade Anders Mattsson om sin far Ludvig. Ludvig föddes i Höglunda, Bjurbäcken 1868. Han ville verka men inte synas. Han dokumenterade, fotograferade och ritade av hus som kortutbildad arkitekt. Ludvigs riktigt stora intresse var hembygdsvård. Bl.a. anskaffade han de flesta byggnader till Sågudden i Arvika. Ludvig förde dagbok i över femtio års tid. Anders Mattsson har renskrivit det som berör Mangskog. Kenneth Larsson, verksam på Såguddens museum i Arvika, redovisade sitt arbete med Nils Keylands dagböcker. I dagböckerna som fördes under knappa tjugo år skriver Nils väldigt lite om sig själv. Han skriver mest om sitt arbete, på engelska. Kjell Hallberg presenterade så Mangskogs hembygdsförening och dess hembygdsgård Neragata i korta drag. Gården, vars mangårdsbyggnad uppfördes 1783, står på ursprunglig plats. Eftermiddagen avslutades med att Urban Andersson läste poesi och spelmännen Hans Bryntesson och Olle Zetterqvist spelade ur ”Värmländska låtar” dokumenterade av Nils Keyland. Tiden led och middagen dukades fram i mangårdsbyggnaden på Neragata. Enligt en broschyr kommer namnet av att gården ligger strax söder om den gamla bygatan genom Takene. Arvika Kommun var värd för middagen bestående av motti och fläsk tillagad på sedvanligt värmländskt vis. Jag lät mig väl smaka. Urban Andersson och spelmännen förstärkta med en ung kvinnlig violinist underhöll oss efter maten. En trivsam dag gick mot sitt slut. Söndagen den 16 maj Efter avnjuten frukost och inpackning i våra bilar ställdes kosan mot Mangskogs sockenstuga där dagen skulle tillbringas. Första punkt på programmet blev Finnsams årsmöte. Sedan återkom Kenneth Larsson för att berätta om sin släktforskning på Finnskogen. Vi fick bl.a. veta att en Lars Månsson Laitinen upptog Bjurbäcken i Mangskog c:a 1620. Vid samma tid upptogs en annan tidig bosättning i Mangskog, Salungen. Kyrkliga syföreningen i Mangskog har sytt en utställning på gamla linnelakan. Mangskog består till 70 - 80 % av finnättlingar. Därför valde man att göra en utställning om skogsfinnarna och invandringen. Små fantasifulla bilder är broderade på fyra lakan. Bilderna består bl.a. av torp, människor och miljöer. En lakansväv föreställer t.ex. Värmlands karta medan en annan riktar fokus på Mangskog. Inspiration till tapeten har man fått från Pilgrimstapeten i Ransby i norra Värmland. Utställningen betraktades med intresse av församlingen. Lars-Olof Herou rapporterade om två böcker som kommer så småningom: en skall redovisa Finnsams släktnamnsprojekt och den andra boken skall återge bilder på försvunna rökstugor. Båda verken är Lars-Olof starkt involverad i. Så lunch och en avslutande diskussion kring konferensens tema: Nils Keyland. Arne Vannevik höll i debatten och frågan ställdes om hur vi skall förvalta arvet efter Nils Keyland. Hur löser man t.ex. att ingenting längre finns utställt om skogsfinnarna på Nordiska museet? Flera intressanta synpunkter lyftes fram innan hela konferensen slutade med att Urban Andersson läste en nyskriven dikt dagen till ära. 3 Så skiljdes vi åt från en sammankomst som har haft många medarrangörer, bl.a. Mangskogs hembygdsförening, Kyrkliga syföreningen i Mangskog, men kanske främst Torsby Finnkulturcentrum och Solør-Värmland Finnkulturförening. Ett stort antal sponsorer bidrog till att hålla priset nere, t.ex. Metso Paper och Folkbildarna i Värmland. -0-0-0-0- Konferensfotografen meddelar I fortsättningen finns det möjlighet för dig som är intresserad att beställa bilder från Finnsams konferenser. Om du vill ha någon av de bilder som är inlagda på vår hemsida från våra konferenser går det numera bra. På hemsidan är förstås bildernas kvalitet starkt reducerad. Originalbilderna arkiveras hos mig på CDskivor. Kameran är av märket Olympus med en upplösning på 4.0 megapixel. Bilderna är tagna i JPEG-format med en upplösning på 2272 x 1704 pixels. Eftersom jag har valt högsta bildkvalitet tar varje bild mellan 2-3 MB i minne. Tänk således på att om du beställer en bild, givetvis utan kostnad, så kan överföringen av varje bild ta tid om du saknar bredband. Har du några frågor eller vill beställa bilder kontakta Tor Eriksson, se sista sidan för adress. -0-0-0-0- Blänkare inför FINNSAM-konferens i Nås och Järna 20-22 maj 2005: Preliminärt program med temat skogsfinska byggnader Fredag: Samling Snöå bruk. Eftermiddags- och kvällsprogram. Lördag: Föreläsning av Birger Nesholen ”Skogsfinnarnas byggnadstraditioner”. Busstur till Finnmarken. Byavandring i Närsen med inriktning på bastutraditioner. Besök i Stora Digerliden, gårdsmiljö med bastu, ria och bössmedja. Besök vid Oxfallet, en pärla bland rökstugor. Visning av Finnmarkens Hembygdsgård, Kroktorp - enda hembygdsgården i Sverige med alla tre karaktärsbyggnaderna. Motti och fläsk. Söndag: Föreläsning av Maths Östberg ”Skogsfinska karaktärsbyggnader i Dalarna” FINNSAMs vårkonferensmöte Konferensansvarig: Bo Hansson, tel. 0243-80883 (b), 66492 (a), 070-3371704 E-post: boivar@telia.com -0-0-0-0- Bokanmälningar Du som läser FINNSAM Info, du läser väl också ”Vandrat hit som andra finnar att söka sin föda” – om en rannsakningslängd över inhysesfolket i Fryksdalen 1674 Av Bladh, Gabriel & Olausson, Peter. Karlstad University Studies 2004:38 Värmländska Fryksdalen blev under 1600-talet ett livaktigt kolonisationsområde, dit framförallt människor med finskt ursprung sökte sig för försörjning och en ny framtid i skogarna. Expansionen av odlingsbygden och tillväxten av befolkningen kom att fortgå i bygden utan större avbräck fram till 1800-talets slut – när industrialism, urbanisering och emigration förändrade levnadsförutsättningarna överallt. 4 Tidskriften med artiklar om det dagliga livet i skogen och på torpet, om de finska släktnamnen och ortnamnen och mycket mer. Rikt illustrerad med gamla foton och teckningar. 2 nr/år, bara 90 kr på pg 491 20 24-9 Läs mer på www.finnmarken.org 9 Prosten Sillén tycker till Av Elisabeth Thorsell Vid Finnsam-konferensen i Hedemora förra hösten berättades bl.a. om de många fynden av kritpipor vid utgrävningar vid finska bosättningar. Kritpipor är ju inget man tillverkar hemma, så var fick de dem ifrån? De närvarande föreslog att finnarna besökte de marknader som hölls i trakten, och där det såldes både det ena och det andra. För östra Värmlands räkning kunde man ju tänka sig att de kom till Oxhälja, som numera hålls första helgen i september, och då bergslagens befolkning samlades och gjorde affärer i tackjärn och mycket annat. När man vill lära sig något om vad det finns för värmländska källor till både det ena och det andra, så är Peter Olaussons Vägar till värmländsk historia (1999) en pålitlig vän. I den fann jag att för en hel del värmländska socknar finns något som heter kyrkojournaler, en särskild serie i kyrkoarkivet, som innehåller uppgifter om vilka kyrkliga förrättningar som skett,och vem som stått för predikan och vem som skötte altartjänsten, och kanske mest intressant; vilka påbud från överheten som lästs upp en viss söndag. Under mångåriga forskningar i Östergötland och Småland har jag aldrig stött på något liknande, och det hela verkade högst spännande. Vid ett besök på Värmlandsarkiv beställde jag in den första volymen för Nordmarks socken i Färnebo härad, strax norr om Filipstad, och fann att den dessutom innehöll ett och annat som inte stämde med beskrivningen ovan, bl.a. ett kontrakt mellan Kronan och hytt- och jordägare om villkoren för husbehovsbränning av brännvin, daterat 1787 6/8. Men det som kändes litet aktuellt i slutet av juli var en skrivelse, daterad 1848 2/6, från kyrkoherden och prosten Nils Jacob Sillén till Konungens Befallningshavande (KB), d.v.s. landshövdingen Hans Fredrik Oldevig i Karlstad. I sin skrivelse begärde prosten Sillén att KB skulle ingripa och ”stävja oloflig handel som förut ägt rum i Gåsborn på Larsmässosöndagen, då finnallmogen från Dalarna och Elfdalen nedkom för att afyttra sin småboskap af får, getter och i synnerhet Bockar. Men som detta årliga folkmöte, utom den olagliga handeln på Söndagen, medförde folkskockningen med alla dess vanliga följder, dryckenskap, slagsmål och annan å Sabbatten otillständig lefnad”. Myndigheterna hade lyckats få bort detta illegala(?) folkmöte från Gåsborn, men det hela hade bara flyttats till Nordmark, och nu var det lika oregerligt där. Prosten Sillén fick till svar att KB ansåg att det fanns gällande lagstiftning som kunde användas mot den olagliga handeln, och länsmannen skulle tillhållas att se till ordningen framledes. Och varför kändes detta aktuellt nu 2004? Jo, på vägen från Nordmark och genom Filipstad mot Karlstad såg jag hela tiden affischer för det kommande Larsmässfirandet i Nordmark, då det skulle bli både fotboll och dansband, men näppelunda någon bockförsäljning. 8 Vilka var pionjärerna som bröt ny bygd här? Varifrån kom de, varför sökte de sig just hit, hur var deras familjeförhållanden? Det får man en viss uppfattning om när man studerar källor som domböcker, mantalslängder och kyrkoböcker. Sällan blir skildringen dock så utförlig och detaljerad som i rannsakningslängden över inhysesfolket i Fryksdalen för år 1674. Det är en unik källa till kunskapen om bygdens fattigskikt by för by, familj för familj, skapad av prost och länsman i samarbete. Namn, ålder, bostadsort, etnisk tillhörighet och rykte i bygden är sådant som längden informerar om. Dokumentet ger särskilt viktiga pusselbitar i förståelsen av den skogsfinska migrationen och kolonisationen. Inhysesfolket domineras av finnarna, men Fryksdalen visar sig också ha varit en tillflyktsort för andra värmlänningar, för västgötar, dalmasar - liksom för norrmän på flykt undan krigstjänst eller lagens långa arm. Rannsakningslängden för år 1674 presenteras här för första gången i tryck. Den återges såväl i faksimil som i transkriberad form, med inledande kommentarer av Peter Olausson och Gabriel Bladh. Författarpresentation: Peter Olausson är verksam som historiker vid Karlstads universitet, med lokalhistoria som speciellt intresseområde. Han tjänstgör också som 1. arkivarie vid Värmlandsarkiv i Karlstad. Gabriel Bladh är universitetslektor i kulturgeografi vid Karlstads universitet. Han har bl.a. forskat om skogsfinnarnas historia i Skandinavien. Beställes via: Karlstads Universitet, Inst. för samhällsvetenskap, Avd. för geografi o turism, sekr. Inger Magnusson. Tel: 054-700 13 36. E-post: Inger.Magnusson@kau.se Maud Wedin -0-0-0-0Tiomilaskogen Av Jonas Pertoft Boken handlar om Tiomilaskogen, det spännande området på gränsen mellan Dalarna och Värmland. Texterna återger författarens upplevelser och möten här i Sveriges sydligaste vildmark. Boken innehåller vackra bilder och ett unikt kartmaterial. Den är helt i fyrfärg, innehåller 96 sidor och har hårda pärmar. En idealisk presentbok. Boken kostar ca 275 kr och kan beställas från Jonas Pertoft, Södra Tornet Kommunikation, Slottet ing H, 752 37 UPPSALA Tel: 070-363 62 62 e-post: Jonas@sodratornet.se Se även hemsida: www.sodratornet.se/tiomila Maud Wedin 5 C. A. Gottlunds Folkmängden på finnskogarne fra 1823 Arkivkonferens i Åbo 2005 Av Jan Myhrvold og Niclas Persson Høgskolen i Hedmark. Oppdragsrapport nr.3 - 2004 Planeringen av en arkivkonferens i Åbo pågår. Konferensen är tänkt att äga rum torsdagen den 20 januari - söndagen den 23 januari nästa år. Vi åker båt på torsdag kväll den 20 januari till Åbo. Sedan stannar vi i staden under fredagen och lördagen. Hemresan sker på lördagskvällen. Var och en åker på egen hand till och från Stockholm. Troligen bor vi på ett centralt vandrarhem i Åbo. Vi bekantar oss med staden och besöker bl.a. Åbo slott och domkyrkan. Studiebesök sker troligen på Åbo akademibibliotek, där det finns arkiv och handskriftssamling. Ett mer detaljerat program läggs ut på vår hemsida <www.finnsam.org> så fort det är färdigt. För frågor kontakta Tor Eriksson, 019 - 12 08 84, tor.eriksson@telia.com Finlenderen Carl Axel Gottlunds Folkmängden på finnskogarne fra 1823 er en gedigen dokumentasjon av befolkning og bosetning på de norske og svenske finnskogene. Boka gir et godt inntrykk av ett av særtrekkene ved den skogfinske kulturen, nemlig bruken av arvelige slektsnavn. Disse unike navnene oppstod på 1300-1400-tallet og fulgte med innvandrerne som kom fra Øst-Finland til finnskogene på 1600-tallet. Slektsnavnene er bevart i mange stedsnavn på finnskogene, men først med Gottlund får vi en oversikt over dem. De fleste slektsnavnene er fremdeles i bruk i Finland! To utdrag fra Gottlunds 1821-dagbok viser hvor systematisk og bevisst Gottlund gikk fram. Først på side 174. ”Jag skrev alltid upp de gamla finska släktnamnen i gårdarna, hvilka redan begynte på att förglömmas....”. På side 311 viser han sin framsynthet da han forklarer hvorfor han skrev inn finske slektsnavn i kirkeboka for Östmark kirkesogn: ”Likväl sa jag rent ut lite förr än jag gick, att jag skulle taga hans kyrkböcker hem med mig till mitt kvarter och där (om det ej vore honom emot) inteckna deras familjenamn som jag kände. Att det kunde vara artigt i en framtid att se, vilka släkter här funnits då intet annat spår av dem vore övrigt, än blott minnet som en saga gick i bygden....”. Boka er et viktig verktøy i pågående forskning på slektsnavn, stedsnavn, migrasjon og genealogi i det skogfinske området i Norge og Sverige. Den som har tilknytning til finnskogene i grenseområdet kan enkelt slå opp og lese hvem som bodde på en gård i 1820-årene og finne hvilke finske slekter de tilhørte. Boka koster kr 300,- i begge land og kan bestilles via: (Distribusjon av Solør slektshistorielag, faktura sendes og porto kommer i tillegg). Åbo slott Nya häften om skogsfinnarna på engelska och finska Efter önskemål från medlemmar, museer och turistcentra har FINNSAM givit ut två nya häften om skogsfinnarna. Det ena är skrivet på engelska (utgivet i maj) och det andra på finska (kommer vid midsommar). Häftena har 32 sidor och är rikt illustrerade med både svartvita bilder och färgfoton och tar upp den mest grundläggande informationen om skogsfinnarna i Skandinavien. De heter The Forest Finns in Scandinavia och Skandinavian Metsäsuomalaiset. Båda häftena finns till salu på Finnetunet/Gruetunet Museum, Torsby Finnkulturcentrum, Finnskogsmuseet i Skräddrabo, Alfta och Hälsinglands Museum, Hudiksvall. De kan även köpas hos Mary G Tangen i Tørberget, Trysil, Solør-Värmland Finnkulturförening och Maud Wedin, Falun. Ca-priset per styck är 50 SEK + ev porto. Jan Myhrvold Askenga NO-2022 Gjerdrum epost: jmyhrvol@online.no eller Niclas Persson Valbergsvägen 9A SE-685 33 Torsby epost: klemmetan@hem.utfors.se Maud Wedin 6 7
