FINNSAM-Information 2013/1
Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:
FINNSAM INFORMATION FINNSAM – Finnbygder i samverkan Nummer 1 Årgång 19 2013 ISSN 2000-9399 Nästa FINNSAM-Information utkommer i juni 2013. Manusstopp 5 juni. 1 < FINNSAM Information nr 1-2013 > FINNSAM För att underlätta samarbete, forskning och samordning av finnskogsaktiviteter startades nätverksorganisationen FINNSAM (Finnbygder i Samverkan) 1992. Nätverket är öppet för alla som är intresserade av skogsfinnarnas kultur och historia. FINNSAM arrangerar årligen en vår- och en höstkonferens, där finnskogsområdena turas om att vara värdar. På det sättet får FINNSAM-medlemmarna varje gång stifta bekantskap med ett nytt finnskogsområde i Sverige och Norge. Vanligtvis arrangeras årligen även en vinterkonferens med arkiv- eller ämnestema. Regelbundet utskickas medlemsbladet FINNSAM-information, med aktuella rapporter, protokoll och nyheter. FINNSAM håller också i en mängd skogsfinska projekt, innefattande litteratur, byggnader, släktnamn, släktforskning och mycket annat. Mer information om FINNSAM hittar du på www.finnsam.org Plusgironr Sverige 646 27 77-1 Bankkontonr i Postbanken Norge 0533.34.89440 Medlemsavgift 2011 tv - privatperson och institution/förening: 100 resp. 300 SEK/NOK Kassör Skogsfinska bibliografin: Forskarförteckning: Gunnel Axelsson, Röjdåfors 86, SE-685 97 ÖSTMARK Tel: (0)560-250 75. E-post: gunnel.axelsson@bredband.net Lars-Olof Herou, Gästgivaregatan 12, SE-771 53 LUDVIKA Tel: (0)240-169 60. E-post: loherou@gmail.com Christina Norlander, N:a Karlsholmsgt 4,SE-653 42 KARLSTAD Tel: (0)54-56 84 58 E-post: marithachristina@gmail.com Ledningsgrupp 2011 Mellannorrland GävleDala/Orsa (sammank.) Maud Wedin, Bergalid 3, SE-791 32 FALUN Tel: (0)23-228 64. E-post: maud@finnbygden.se (suppl.) Kjell Nordquist, Järbo <kjell.nordqvist@hos.sandnet.se> Maths Östberg, V. Ösavägen 40, SE-822 40 ALFTA Tel: (0)271-101 68. E-post: info@finnskogsmuseet.se (suppl.) Barbro Sindler, Falun <barbro.sindler-hult@telia.com> Bergslagen Kenneth Norrgrann, Uppgränsta 4, SE-725 93 VÄSTERÅS Tel: 021-507 5, E-post: zinda@hotmail.com (suppl.) Tor Eriksson, Örebro <tor925@gmail.com> Tiveden Lena Gribing, Anderstorp, SE-695 94 FINNERÖDJA Tel: (0)584-202 86. E-post: lena.gribing@telia.com (suppl.) Jan-Erik Björk, Källby <janne.bjork1@telia.com> Värmland Inga-Greta Lindblom, Vitsand 337, SE-685 94 TORSBY Tel: 0560-302 84, E-post ingagreta.lindblom@gmail.com (suppl.) Niclas Persson, Torsby <klemmetan@bredband.net> Norge södra Finnskogen Birger Nesholen, Norsk Skogfinsk Museum Tel: +47-900 29 447. E-post: birger@skogfinskmuseum.no (suppl.) Jan Myhrvold, Gjerdrum <jan@fennia.nu> Norge norra Finnskogen Mary G. Tangen, Nordholt, NO-2429 TØRBERGET Tel: +47-906 313 84. E-post: oltangen@bbnett.no (suppl.) Steinar Vermundsdammen,<ste-verm@online.no> 2 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Ansvarig utgivare för FINNSAM-info Maud Wedin Meddelande från redaktören När detta skrivs har FINNSAM avslutat ännu en vinterkonferens. Den arrangerades denna gång i Uppsala under tiden 2-4 februari. Många av oss var förlagda på Uppsala City Hostel. Föreläsningar, visningar etc försiggick på tre olika håll i staden, Upplandsmuséet, SOFI och Uppsala landsarkiv. Vi har blivit bemötta från dessa institutioner med stor professionalism och enastående hög service. Föreläsarna har bjudit på intressanta, belysande ämnen, alltifrån nyupptäckta finnbosättningar i Uppsala till språkliga frågor och likholmar i Finland. Jag tror mig veta att konferensdeltagarna har varit nöjda med det omväxlande programmet. Ett stort tack till Maud Wedin som har lyckats engagera alla dessa eminenta föreläsare och till våra sponsorer, utan vilkas stöd konferensen knappast hade blivit möjlig. Jag lämnar snart Sverige för en fyra månader lång resa jorden runt. Är åter i Sverige den 14 juni. Under tiden svarar vår eminente ordförande Maud Wedin för produktionen av FINNSAM-info. Det ärmed stor tillförsikt jag lämnar över redaktörsskapet till henne. Gör henne glad med bidrag till FINNSAM-info. Väl mött i sommar! ****** Ur innehållet i detta nummer: Program och inbjudan till vårkonferensen i Åsnes finnskog 31/5-2/6 2013 Rapport från vinterkonferensen i Uppsala den 2-4 februari 2013, Lars-Olof Herou samt tack till våra sponsorer Inbjudan till Rättviks Finnmark 19-21 juli 2013 Skogsfinsk arkeologi, Stig Welinder Ekonomisk rapport Utan er medverkan blir det inget informationsblad. Jag ser med glädje fram emot bidrag från andra medlemmar till nästa nummer. Jan-Erik Björk Redaktör Sjögrässtigen 4, SE-533 73 KÄLLBY Tel: (0)510-54 13 04. E-post: janne.bjork1@telia.com Du har väl inte glömt att betala medlemsavgiften? Styrelsen vill påminna om att du riskerar att gå miste om värdefull information mm om du inte betalar din medlemsavgift. För endast 100 kr som privatperson blir du medlem i ett stort nätverk för intresserade av skogsfinsk kultur och kan ta del i dess aktiviteter. Jan-Erik Björk 3 < FINNSAM Information nr 1-2013 > FINNSAM VÅRKONFERANSE 2013 – HOF, ÅSNES & VÅLER FINNSKOG FREDAG 31 mai – 02 juni 2013. Arrangør: Åsnes Finnskog Historielag Medarrangører: Solør-Värmland Finnkulturforening, Norsk Skogfinsk Museum, Åsnes kommune, Våler kommune, Skogfinsk Genealogi. Fredag 1. Lunsj 2. Foredrag – Tjærebrenning 3. Omvisning Tyskeberget finnetorp 4. Rønnesætra – tjæremila – milevakter 5. Rønnesætra – natursti – fangstanlegg 6. Middag 7. Milefest Lørdag 1. Frokost 2. Busstur, Sebubergshemmet – Possåsen – Infoskogen – Gravberget – Kynndalen – Kynndammen 3. Lunsj i Gravberget 4. Busstur fortsetter 5. Middag 6. Rønnesætra – tjæremila – milevakter 7. Rønnesætra – natursti – fangstanlegg 8. Milefest. Søndag 1. Frokost 2. Finske stedsnavn og slekter på Hof-, Åsnes- og Våler Finnskog 3. FINNSAMs årsmøte. 4. Lunsj 5. Avslutning Underholdning ved tjæremila begge kvelder. Flere detaljer vil bli offentliggjort nærmere konferansen. 4 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Priser Hele konferansen 1 400 (2 x overnatting i hytte med flere senger) 1 000 (uten overnatting og frokost) Fredag-lørdag 1 200 (1 x overnatting i hytte med flere senger) 900 ((uten overnatting og frokost) Lørdag-søndag 1 000 (1 x overnatting i hytte med flere senger) 700 (uten overnatting og frokost) Kun lørdag 600 (inkl. lunsj og middag) 450 (busstur og lunsj) Tillegg losji 200 pr. natt pr. person for dobbeltrom Deltakelse på enkeltforedrag 200 pr. person Sengene er oppredd. Ta med håndkle/håndduk. Gi beskjed dersom du har allergi eller ønsker vegetarmat. Gi beskjed dersom du kan tenke deg å gå milevakt. Påmelding til Terje Audun Bredvold på e-postadresse: terje@bredvold.no eller telefon 90915914 innen 20. April. 5 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Rapport från FINNSAM:s arkivkonferens 2-4 februari 2013 i Uppsala i samverkan med Nordiskt nätverk för skogsfinsk forskning Text: Lars-Olof Herou Layout: Maud Wedin Lördag 2 februari Efter incheckning på det centralt liggande S:t Pers vandrarhem, så följde ganska omgående en fortsättning på det närliggande Upplandsmuseet. Lokalen blev helt full, då de rekordmånga deltagarna (över 60) bänkade sig. Landsantikvarie Håkan Liby vid Upplandsmuseet hälsade välkommen. Foto: Birger Nesholen Håkan Liby efterföljdes av Satu Gröndahl (bilden) som representerade Hugo Valentincentrum vid Uppsala universitet. Hon framhöll begreppet ”etnicitet” – ett möte mellan minoriteter och majoriteten och visade på likheter mellan skogsfinnar och våra dagars minoriteter. Forskning kring de nationella minoriteterna är av stor betydelse och hon poängterade därför vikten av konferenser som tar upp den aspekten. Foto: Birger Nesholen 6 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Tuula Autio Foton: Birger Nesholen Nina Klinge-Nygård Magnus Elfwendahl Utställningschefen på Upplandsmuseet Tuula Autio berättade om en del utställningar på temat "nationella minoriteter" som museet haft, som ”Romska röster” och ”Flykten från Estland”. Nina Klinge-Nygård framträdde i egenskap av finsktalande samordnare i Uppsala kommun. Hon berättade om vilken lagstiftning som gäller för minoritetsspråk i Sverige. Från 1/1 2010 kan ett förstärkt skydd för finska inom förvaltningsområden sökas av kommuner. Uppsala är en av de kommuner som numera är finskt förvaltningsområde och har förutom finsktalande samordnare även websidor på finska, finskspråkig förskola och finskt vårdboende. Magnus Elfwendahl är stadsantikvarie i Uppsala kommun och arkeolog med keramik som specialitet. Han berättade om bakgrunden till skriften ”Finnbosättningar i Uppsala”, som getts ut av Kulturnämnden i Uppsala kommun. Maud Wedin vid Hugo Valentin-centrum (bilden) är den som sammanställt häftet och som visade delar av innehållet. Hon framhöll i sin presentation att det i första hand är tänkt som inspiration till ny forskning inom ett nästan helt outforskat område. Hon presenterade dock två konferensdeltagare som ligger i startgroparna. Sören Eriksson från Järlåsa hembygdsförening har sammanställt material om Lövhagen som upptogs av finska bosättare. Gunnar Larsson kunde också meddela att han påbörjat mer forskning om skogsfinnar inom flera områden i Uppland och Västmanland. Resten av dagen innehöll föredrag om olika aspekter på ”det skogsfinska”. Foto: Birger Nesholen 7 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Minna Nakari Paula Andersson Marja-Liisa Keinänen Foton: Birger Nesholen Marja-Liisa Keinänen från Hugo Valentin-centrum talade om sin forskning kring språk- och kristendomsundervisning i norra Värmland omkring år 1800. Avsikten är att komma åt ”vanligt folks” trosvärld. Hon har främst studerat sockenstämmoprotokoll från Östmark och skrivelser och rapporter från präster. Det svenska språket är normen. Under en period på 1790-talet fick ett 70-tal barn på finnskogen undervisning i svenska, genom att skollärare avlönades via en särskild fond, men sedan upphörde bidragen och undervisningen helt. Någon undervisning på finska diskuterades inte över huvud taget. Paula Andersson från Helsingfors universitet bidrog med ett föredrag om ”Skogsfinsk språkdöd”. Hon tog bland annat upp skillnader mellan att prata flytande – ofullständigt – att förstå samt hur förändringar i språket kan iakttas över tid, t.ex genom påverkan från svenskan/norskan, men även mellan generationer. Långsamt utdöende sker från att ha varit vardagsspråk tills bara hågkomster finns kvar. Minna Nakari från Helsingfors bildkonstgymnasium berättade om sin forskning på svenska son-namn i Finland, speciellt om övergången från patronymikon till fasta son-namn. Hon skissade även något på framtida studier om skogsfinska släktnamn. Niclas Persson från Karlstads universitet gav nya vinklingar på Carl Axel Gottlund och hans roll för det skogsfinska. Man bör se Gottlund som ”ett barn av sin tid”. Vilka idéer drevs han av? Var ska vi placera in Gottlund politiskt och socialt? Han var en ”fennoman” som initierade en nationell väckelse bland Skandinaviens skogsfinnar. Han ifrågasatte inte bara präster utan även tanken på ett enhetligt Sverige. Maktspelet vid 1823 års riksdag var tydligt, men hans idéer hamnade även mitt i stormaktspolitiken. I Europa fanns vid den här tiden en rädsla för ”nya nationer.”Det var svårt att rå på så starka krafter. Foto: Birger Nesholen 8 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Eva Jernqvist valde att berätta om skogfinsk andlighet med hjälp av ett bildspel om självständiga kvinnor – delvis inom sin egen släkt. Även om man var starkt religiös så kunde det kombineras med ”vidskepelse.” Hon visade på ett exempel ur en kvinnas almanacka från ett år: Korsmässa för skogsrået (3/5) -Gästabud för Tor (Kristi Himmelsfärds Dag) – Gästabud för Jesus (Karin-dagen 25/11). Det var inte frågan om ”antingen eller” utan ”både och”. Foton: Birger Nesholen Juha Ruohonen är arkeolog vid Åbo universitet och har specialiserat sig på så kallade likholmar. Han har grävt ut 190 likholmar och uddar i Finland av de 1200-1400 som finns. Det finns många permanenta, men även tillfälliga begravningsplatser. Anledningen till dessa begravningar var de långa avstånden till kyrkan, men även bristande kontroll. Ibland kan det kanske även vara speciella pest- eller kolerakyrkogårdar. I Skandinaviens finnskogar finns säkert också många likholmar. Man kan hitta dem med hjälp av kartor, till exempel genom att leta efter holmar eller uddar som börjar på Ruumi-, Kalma-, Akka- m.m. Middagen avnjöts i Upplandsmuseets café i form av en thai-buffé under trivsamma former. Deltagarna saknade inte samtalsämnen och stämningen var på topp. Foto: Birger Nesholen 9 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Söndag 3 februari Dagen inleddes med en uppfriskande promenad på ca 25 minuter från vandrarhemmet till Arkivcentrum och Institutet för språk och folkminnen där resten av dagen tillbringades. Foto: Jan Myhrvold Forskningschef Mats Wahlberg inledde med att presentera verksamheten med den jättelika lappkatalogen över ortnamn, uppteckningar av folkminnen och dialekter. Vidare redogjorde han för bokutgivning och namngranskning av nya kartor m.m. Foto: Birger Nesholen Marlene Hugoson (bilden) förklarade hur folkminnesavdelningen (DFU) var upplagd. Sedan vidtog tid för egen forskning. Då var Marlene och Susanne Nylund Skog i högsta grad hjälpsamma. Det gäller i lika hög grad Mats Wahlberg, som verkligen ställde upp mer än vad man kan fordra. Foto: Birger Nesholen 10 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Tiden för egen forskning utnyttjades effektivt. I förgrunden fr. v. syns Susanne Swedjemark, Jan-Erik Björk och Ingrid Jansson. Foto: Birger Nesholen Lunchen intogs i "Kyrkan", som dock inte är någon kyrka utan en samlingssal högst upp i Arkivcentrums byggnad. Foto: Birger Nesholen 11 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Efter den egna forskningen så var det sedan tid igen för Mats Wahlberg. Han är ju tidigare känd inom FINNSAM som expert på finska ortnamn från främst Säfsen. Nu fick han tillfälle att visa många exempel på olika typer av dessa ortnamn, liksom en lista över socknar där finska namn förekommer. Mats efterlyste bidrag för att komplettera, vilket den samlade expertis som fanns i salen villigt bidrog med. Foton: Birger Nesholen Tuula Eskeland från Köpenhamns universitet var nästa föreläsare. Hennes presentation handlade om ortnamn som bildats av finska släktnamn. Vid en jämförelse mellan tre socknar i Savolax och flera finnskogssocknar i Norge så visade det sig att det var en betydligt högre procentuell andel av denna typ av ortnamn i Norge än i Finland. Maud Wedin återkom med en motsvarande undersökning för de skogsfinska områdena norr om Dalälven. Det visade sig att de flesta ortnamnen som byggde på finska släktnamn fanns på Orsa Finnmark och i Gästrikland, men även i Medelpad och i Hälsingland. Birger Nesholen från Norsk Skogfinsk Museum (bilden) redogjorde för arbetet med ”Turkart Finnskogen” (3 blad). På dessa kartblad finns 550 fler finska ortnamn än på de vanliga kartorna. Dessutom är de finska namnen påförda med annan färg, så att fördelning är visuellt tydlig. I Norge har beslutats att införa obligatorisk vägnamnsadress. Kommunerna betalar skyltningen och hanterar arbetet på olika sätt, vilket kan vara både positivt och negativt då det gäller de skogsfinska ortnamnen. Foto: Maud Wedin (fotot taget vid ett skogsfinskt fältseminarium i Fågelsjö 2012) 12 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Dagens sista föreläsning hade inga skriftliga källor som grund, utan visade vad man kan utläsa genom att gräva i marken. Stig Welinder (prof. em. i arkeologi från Mittuniversitetet) menar att vi egentligen vet väldigt lite om hur 1600-talets skogsfinnar levde och bodde. Foto: Jan Myhrvold De skriftliga källor som tagits som utgångspunkt är mycket senare och en tillbakaskrivning tidsmässigt av de uppgifterna ger ingen sanning. Han har på senare år lett några utgrävningar av skogsfinska bosättningar i Hälsingland, Medelpad och östra Dalarna från främst 1600-talet. När man gräver söker man människor och deras relationer och sociala processer. Föremålen berättar om människorna. Detta sätt att läsa fynd har bland annat lett till att det gått att visa att man på 1600talets finnskogar inte alls var isolerade. Fynd har gjorts av keramik från Tyskland, vilket vidimerades av experten Magnus Elfwendahl. Det för oss ”skriftlärde” mest anmärkningsvärda är beviset på att skogsfinnarna använde tegel i sina ugnar och hade glasfönster i sina rökstugor. Kvällen avslutades med en god grekisk buffé uppe i "Kyrkan". Foto: Birger Nesholen 13 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Måndag 4 februari Vi började dagen med samma långa stärkande promenad som gårdagens. Denna dag var det Landsarkivet som väntade. Jan-Erik Björk visade några originalhandlingar från Landsarkivet på storbildsskärm. Den som så önskade fick sedan bläddra i handlingarna (med vita handskar) och även fritt fotografera. De handlingar det var fråga om var ”Finntorpen i Dalarne år 1726” och ”Förteckning över inhysesfolk i Fryksdalen 1674”. Båda dessa finns i tryckt form. Det mest sensationella, enligt undertecknad, var dock det fynd som Jan-Erik gjorde i arkivets samlingar bara några dagar innan konferensen. Det gällde en mantalslängd från 1674 från Hällefors (min hemsocken). I kolumnen, bredvid de svenska namnformerna, var det tillskrivet ca 30 svårtolkade finska släktnamn, varav nästan hälften tidigare okända. Applåder och visslingar till Jan-Erik från en gammal släktnamnsnörd! Foto: Jan Myhrvold Jan Myhrvold presenterade hur det norska arkivväsendet var upplagt samt visade på vilka skillnader och likheter som finns jämfört med Sverige. Tanken är: Allt är gratis! (Fan tro´t sa Rellingen). Det finns ett Riksarkiv (NRA) även i Norge och tre Statsarkiv som rör skogsfinnar (Hamar, Kongsberg, Oslo). Men det finns inget Krigsarkiv eller någon Hovrätt – inte heller några husförhörslängder. Man får i stället läsa Panteböker och Folketellinger. Den viktigaste källan för forskning om skogsfinnar är Finnemanntallet från 1686, som finns i tryck – men i två något olika versioner på arkiven. Det finns två möjligheter att undersöka släktskap via DNA: 1) Y-kromosomanalys – på rak farslinje – far fars fars fars … 2) Mitokondrieanalys - på rak morslinje – mor mors mors … Foto: Birger Nesholen Y-DNA skiljer tydligt ut ”det finska” från ”det skandinaviska”, men är ju osäkert på andra sätt. Man trodde vid starten för några år sedan att man skulle kunna följa många släkter tillbaka till ursprunget i Finland. Hittills har man dock bara lyckats med två släkter – Lehmoinen och Mulikka, men projektet är nytt och optimismen är fortfarande stor. 14 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Jan-Erik Björk återkom med en redogörelse för hur man hittar fram till skogsfinnarna i de svenska arkiven. Det finns kyrkböcker, mantalslängder, militära längder, domböcker, kartor m.m. Man bör leta efter vissa ”markörer” i de olika källorna: Till exempel typiska förnamn – typiska ortnamn - vilka byar räknas som finnbyar – noteringar om svedjande, rior med mera. Jan-Erik menade att man ska försöka hitta material som inte är så lättillgängligt. Man ska sätta arkivarbetarna på prov – ofta tycker de att det är stimulerande. Slutligen tipsade han om Bruksarkiven och Häradsrättens inneliggande handlingar. Engagemang lönar sig ofta – men den här gången missade jag tåget hem. /Lars-Olof Herou Britt Karin Larsen, författare av skogsfinsk skönlitteratur, i samspråk med Tuula Eskeland och Paula Andersson. Foto: Birger Nesholen Tusen tack till alla våra sponsorer 15 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Finnbackas 400-års-jubiléeum 19/7 – 21/7 2013 Föreningen Rehnsläkten Finnbacka har det stora nöjet att inbjuda alla intresserade till 400-årsjubiléet i sommar, då vi högtidlighåller och firar minnet av att de första invandrarna från Savolax, bestående av Erik Jonsson och hans hustru Karin, som anlände till Finnbacka och bröt ny mark där år 1613 enligt uppgift från vår eminente släktforskare Rikard Skillt, som därtill också är initiativtagaren till detta mycket intressanta evenemang. Rikard Skillt har gjort ett synnerligen gediget och oerhört omfattande forskningsarbete över denna trakt och även renskrivit kyrkoböckerna från detta område. Han har givetvis varit behjälplig vid upprättandet av våra släkttavlor, vilket arbete tog sin början år 1980, då den numera avlidne pingstpastorn Sven Andréas inspirerade sina kusiner Rehn Stig Eriksson och Folke Rehn att köra igång den första stora släktträffen i Toppstugan på Vidablick i Rättvik. Som framgår av programmet startar evenemanget i ”Sågen” vid Dalstuga badoch campingplats, där således övernattning kan ske. Fler övernattningsställen är Bingsjö prästgård (bakom kyrkan) och på Finnbacka kan man hyra stugor. Inträdet, föreläsningarna och musikgudstjänsten är gratis men förhandsanmälan önskas senast den 30 maj. Programmet innehåller två middagar, två luncher och tre kaffepauser, som man också anmäler sig till. Det går också bra att ta med sin egen mat men detta bör anges vid anmälan. Anmälan om deltagande till de olika inslagen kan ske till ordf. Ewy Björk ewy.björk@hotmail.com tel.nr. 0246-30285 eller 076-146 04 11 eller till Kerstin Dunemyr kerstin.dunemyr@gmail.com tel.nr. 8.00-12.00 08-644 13 32 tel.nr. 8.00-12.00 070-556 82 93 eller helger efter kl. 15:00 Ytterligare upplysningar kan också erhållas. 16 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Finnbacka i Rättviks finnmark 1613 – 2013 Program Fredag 19 juli 18.00 Dalstuga Samlingsplats ”Sågen” på Dalstuga campingplats Middag i Dalstuga Lördag 20 juli 9.00 - 10.00 Finnbacka Bystuga Välkomsthälsning med kaffedrickning Föreläsning av Rikard Skillt: ”Släktforskning i Finnbacka” Byvandring på Finnbacka (Yvonne Backlund) Färd till Dalstuga för lunch Introduktion till det skogsfinska (Maud Wedin) Puttilagravarna (Stig Welinder) Kaffe Ortnamn i Rättviks finnmark (Maud Wedin) Rökstugan i Grannäs (Kjell Söderlund) Byvandring i Dalstuga (Margareta Ljungberg) Kolbullefest i Dalstuga 10.00 13.30 - 14.30 14.30 - 15.00 15.30 - 16.00 16.00 - 16.30 17.00 - 18.30 19.00 Söndag 21 juli 9.30 - 10.30 Paus 10.45 - 11.15 11.15 - 11.45 Lunch 13.00 – 14.00 Kaffe 14.30 – 16.00 16.00 - 17.30 Bingsjö kyrka Rättviks finnmark (Stig Welinder) De skogsfinska karaktärsbyggnaderna (Maths Östberg) Årsringsdateringar (Bertil Israels) Kyrkogårdsvandring (Ewy Björk, Sonja Hedman, Walters Susanne Edenius) Byvandring i Bingsjö (Siv Tillsjö) Musikgudstjänst Ria i Bingsjö, Rättviks finnmark 17 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Skogsfinsk arkeologi Av Stig Welinder Den historiska kärnan i det skogsfinska är inflyttningen till finnmarkerna, där en skogsfinsk livsstil utbildades på 1600-talet på finngårdar. Det är detta som den skogsfinska arkeologin under de senaste tjugofem åren har tagit fasta på. Arkeologi fordrar en plats att sätta spaden i. Enklast har det då varit att leta upp gårdar med hjälp av de geometriska kartorna, vars inbyggare utifrån karttexterna, skattlängder eller andra samtidsdokument kan förstås vara inflyttade finnar. Vad som då lämnas åt sidan är en svåröverblickbar mängd människor, som det kan finnas olika skäl att benämna ”skogsfinnar”, men som inte ingick som ständiga medlemmar i hushållen på de finska gårdarna i finnmarkerna. Mest välkända är lösfinnarna, som förvisso emellanåt vistades på finngårdarna och därmed till dels faktiskt har blivit utgrävda i den mån de lämnade något efter sig. Hitintills har fyra gårdar och ett röjningsröse blivit delvis utgrävda. Arkeologi tar fasta på det materiella. Gårdarnas människor är deras byggnader och alla föremål som människorna höll i händerna. Av detta finns i dag kvar husgrunder och avfall att gräva fram och diskutera som de i tiden avlägsna skogsfinnarna. Arkeologin formar människor utifrån andra förutsättningar än det skrifthistoriska. Den arkeologiska diskussionen har börjat, och en del skall antydas här. De fyra arkeologiskt utgrävda skogsfinska gårdarna är framförallt olika. Det finns inte en enkel modell för skogsfinsk nedsättning, etablering och fortsatt förändring. Intet nytt under solen, men de arkeologiska utgrävningarna har redan uppmuntrat till nya närläsningar av skrifthistorien. Avundsåsen (Gammelvallen) i Södra Finnskoga socken, Värmland, grävdes ut av Värmlands museum och Karlstads universitet tidigt på 1990-talet. På gården byggdes en rökstuga i ett flerrummigt hus vid mitten av 1600-talet. Detta stod omgivet av oregelbundet grupperade ekonomibyggnader inom en inmark med kornåkrar. I övrigt är utgrävningens resultat och fynd ännu ofullständigt analyserade. De övriga tre gårdarna grävdes ut inom Mittuniversitetets arkeologiundervisning och med mycken hjälp av Finnsam-medlemmar mot slutet av årtiondet och intill för några år sedan. En monografisk publikation med ett dussin författare är på väg. Möjligen blir den läsbar under loppet av året. Råsjö (Gammelgården) i Borgsjö socken, Medelpad, är svårgripbar i sitt äldsta skede. Gården fick ett nedsättningsbrev 1619, men det förefaller som om det inte fanns en etablerad gård på platsen förrän på 1630-talet enligt mantalslängderna och dylikt. Två hus med vardera en rökugn, ej samtida, nära stranden av Råsjön är det frestande att se som något av en pionjärgård eller snarare replipunkt för ett nyttjande av platsen för storsvedjande av råg och älgjakt under de första åren. Bådadera är välbelagda i fynden. Senare byggdes en rökstuga och ett spisrum i en länga för ett fullständigt hushåll. Nåväl, detta är mera tanke än välbelagt i utgrävningens resultat. Gården i Västra Grannäs (Anders-Mats) i Alfta socken , Hälsingland, byggdes omedelbart som en konventionell rökstuga. Nedsättningsbrevet är från 1613, men ett mynt i stenmassorna efter rökugnan präglat 1609 kan ha stoppats in i ugnen vid bygget för att markera husbyggnadsåret. Det är oklart om en eldpall har stått i ett kokhus eller om det har funnits en länga på platsen med flera rum liksom i Råsjö. 18 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Huset brann ner på 1680-talet och byggdes upp igen av virke fällt vintern 1684– 1685. Överraskande nog gick det att årsringsdatera en del stockar och plankor. Gårdstunen i både Råsjö och Grannäs ödelades, 1720 respektive ungefär vid samma tidpunkt. Båda hade då brunnit för andra gången. Utgrävningarna av dessa två gårdarna fångar alltså 1600-talets skogsfinska materialitet. På gården Svartviken i Stora Skedvi socken, Dalarna, byggdes ett nytt hus av den tredje generationen finnar vid etablerandet av ett nytt hushåll genom giftermål på 1690-talet. Huset byggdes som en enkelstuga med ett rum med en öppen spis i ett hörn, således efter i socknen traditionella svenska förebilder. En bouppteckning från en grannby antyder att det kan ha funnits en rökstuga dessförinnan, men därom är egentligen inget att veta. Hushållet byggde således ett hus av samma slag alla svenska småbönder i trakten ungefär samtidigt som rökstugan i Grannäs återuppfördes med rökugn efter den första branden. Gården i Svartviken ödelades omkring 1820. Utgrävningen visar således en finsk gård i förändring på 1700-talet. Att formulera något allmängiltigt mönster för skogsfinsk livsstil och förändring genom 1600- och 1700-talen torde vara förhastat. Mönstret är variationen. En tanke kan dock framläggas. I de skogsfinska hushållen införskaffades från tidigt 1600-tal och framgent prestigefyllda föremål, som för grannar och besökare visade att man var någon i tiden att räkna med: glaserade praktfat i lergods från Tyskland, kritpipor från England och Holland, tegel, fönsterglasrutor, gjutna knappar och glasknappar, kinesiskt porslin. Man ville framtona som andra i samtiden. Man följde med sin tid och deltog i tidens marknadskonsumtion som alla andra i samma stånd. Dock, samtidigt satt man i rökstugor, och man nybyggde rökstugor. Inte alla skogsfinnar men några gjorde det. Några gjorde det länge. Rökstugan på Skansen byggdes till exempel tidigast så sent som 1861 enligt årsringsdateringen av virket i huset. Den skogsfinska livsstilen blev således med tiden motsägelsefull för en del av skogsfinnarna. Dessa ville framtona utåt som alla andra i kläder, husgeråd och andra saker. De behöll emellertid det invanda mönstret för hur man satt och rörde sig i en rökstuga. Man präglades in i en grupps tradition i förhållande till de andra i gruppen, samtidigt som man anpassade sitt yttre till den större gruppen i omgivningen. I detta mönster ingick tvåspråkighet, vilket naturligtvis inte kan grävas fram med de arkeologiska redskapen. Grannäs är exemplet på den diskuterade kluvenheten. Svartviken är exemplet på en så vitt synligt fullständig förändring på ett fåtal generationer. En intressant, icke arkeologiskt gripbar fråga är när och hur finnmarkernas omgivning upphörde att se på människorna i finnmarkerna som finnar. Hjort Anders från Bingsjö i Rättviks finnmark i Dalarna benämndes ”finndjävel”, när han 1908 kom till en spelmansstämma i Mora. 19 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Skogsfinsk arkeologisk utgrävning vid Grannäs, Alfta socken, Hälsingland Utgrävningsskiss Grannäs 20 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Karta över skogsfinska utgrävningar samt Mittuniversitetet i Härnösand och uppmarschområdet från Gävle. Litteratur Förutom utgrävningsrapporterna, som är tillgängliga vid respektive länsmuseum och länsantikvarie, finns endast ett fåtal publicerade texter skrivna utifrån de skogsfinska arkeologiska fält- och laboratoriearbetena och den tolkande diskussionen: Blennå, I. 2012. En rökstuga i finnmarken. Populär Arkeologi 2012:4 (s. 17–19) Pettersson, S. 2002. Ourselves and others. A change of identity according to time and location. I: Helmig, G. m.fl. (red.), Centre, region, periphery. Medieval Europe, Basel 2002. Vol. 2. Wesselkamp, Hertingen Ulfsdotter, J. & Welinder, S. 2007. Musik på ett småbruk i skogen. I: Welinder, S. (red.), Torpens arkeologi. Riksantikvarieämbetets förlag, Stockholm 21 < FINNSAM Information nr 1-2013 > Bergslagsmässan lördagen 9 mars 2013 i Lindesberg Av Tor Eriksson, Örebro För några år sedan arrangerades en Släkt- och Bygdeforskarmässa i Lindesberg. Finnsam medverkade den gången. Lördagen den 9 mars var det dags igen. Nora släktforskare och Linde Bergslags Släktforskarförening anordnade mässan tillsammans. De inbjöd bl.a. Finnsam till ett evenemang för Släkt och Hembygdsforskare på Masugnen i Lindesberg. Kenneth Norrgrann, LarsOlof Herou, Katarina Öberg Herou och jag hjälptes åt att bemanna Finnsams två bord. Lars-Olof och Katarina sålde tidigare nummer av ”Finnmarken förr och nu” till ett mycket lågt pris medan Kenneth och jag hade hand om mer allmänna skrifter om skogsfinnarna. Vår nya snygga roll-up var uppställd mellan borden för att besökare skulle se att det var Finnsamfolk på bägge sidor om den. Kenneth Norrgrann, Lars-Olof Herou och Katarina Öberg Herou vid Finnsams bord. Jag hade även med min dator som jag visade bildspel på om skogsfinnarna. Tyvärr blev platsen för den inget vidare – jag fick ställa upp den bakom vårt bord, så det var inga besökare som tog del av bilderna. De 25-tal utställarna var fördelade på fyra rum. Vi delade rum med Folkare Släkt-forskarförening och Arkiv Digital. I de andra lokalerna fanns bl.a. DIS Bergslagen, Sveriges Släktforskarförbund och Ancestry för att hjälpa intresserade att söka sina rötter. Några lokala sällskap som medverkade var Larsbo Kalk o Stripa Gruvas vänner, Korsnäs Frövi Museum och Ramsbergs bruk. Mässans tema var järnet, vilket färgade de föredrag som hölls. Arkeologen Ing-Marie Pettersson-Jensen skildrade t.ex. bergsbruket i det äldre Bergslagen. Det är lite märkligt att trots att mässan var väldigt lokal, så möter man människor som har sina rötter i norra Ångermanlands och Västerbottens finnbygder. Någon hade t.ex. anor till Örträsk. Jag kände en del av de besökare som kom fram till vårt bord och då kunde jag berätta lite om vad jag gjorde och om den skogsfinska kulturen. Annars fick vi tyvärr inga nya tips om finnbosättningar den här gången som vi fick i Eskilstuna i höstas. De flesta besökte mässan under förmiddagen och fram till ungefär klockan ett. På eftermiddagen fick vi enbart ett fåtal besök vid bordet. Vi sålde i alla fall böcker och kartor för bortåt ettusen kronor och det var ju inte så dåligt. Då räknar vi inte in försäljningen av ”Finnmarken förr och nu”, eftersom det var Lars-Olof och Katarina som helt skötte den biten. De som besökte Finnsams bord var nog även nöjda med att få veta lite mer om skogsfinnarnas historia. Nästa tillfälle att vara med på en släktforskarmässa är Släktforskardagarna i Köping i augusti, som jag ser fram emot. 22 < FINNSAM Information nr 1-2013 > 23 < FINNSAM Information nr 1-2013 > -------------------------------------------------------------------------------------- Solør-Värmland Finnkulturförening har ny hemsidesadress www.finnkultur.net 24 < FINNSAM Information nr 1-2013 > --------------------------------------------------------------------------------------- FINNSAMs hemsida www.finnsam.org uppdateras kontinuerligt Missa inte uppgifterna om sommarens aktiviteter som uppdateras i maj och juni 25
