FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

FINNSAM-konferensen i Strömsund hösten 2002
Rapport: Tor Eriksson, Örebro

Fredagen den 30 augusti
Efter en natts tågresa från Örebro och en dags vandring i Östersund med besök bl.a. på
Jämtlands läns museum, där den märkliga Överhogdalstapeten finns att beskåda, kom en bil
och hämtade mig. Vi anlände till Ströms hembygdsgård, där Sten Sundquist tog emot oss.
Finnskogskonferensen öppnades sedan av Sven Schylberg från Heimbygda, Jämtlands läns
hembygdsförbund. Över trettio personer, de flesta från Jämtland, deltog under helgen. Jag
tillhörde dem som hade rest allra längst för att komma till Strömsund.

Sven Schylberg
föreläser

Några kvällsaktiviteter ägde sedan rum på logen vid Ströms hembygdsgård. Maud Wedin
beskrev inflyttningen av skogsfinnar till Sverige med tonvikt på språket, som det speglas i de
skogsfinska ortnamnen. En karta visades över finska bosättningar i Norrland. Strömsfinnarna
kom via Viksjö i Ångermanland. Vi fick även en bild av släktforskningen i Ströms- och
Tåsjöbygden. För den stod bl.a. Bodil Westberg och Sig-Britt Wahlström. Till Ströms
Vandrarhem i Tullingsås begav sig sedan de som hade beställt övernattning.

Maud Wedin berättar om de skogsfinska ortnamnen i Strömstrakten

Intresserade åhörare

Släktforskningen i Strömstrakten
Lördagen den 31 augusti
Frukost på vandrarhemmet och sedan in mot Strömsund igen. Sten Sundquist, Ströms
Hembygdsförening, inledde dagen. Föreningen startade 1906 i Artur Hazelius anda. Man
studerade sägner och liknande. Föreningen har ägnat sig mycket åt släktforskning som
sammanställts i små skrifter. Med utgångspunkt från bron över Ströms Vattudal lät sedan Sten
blicken svepa över området. En pilgrimskyrka har tidigare funnits vid Vattudalen helgad åt St
Olof. Kring 1910 fanns planer på att göra Strömsund till Jämtlands andra stad.
Harry Byberg och Sven Schylberg berättade så om avradslandens betydelse för
finnkolonisationen. I Jämtland betecknar avrad den avgift som erlades till kronan för
nyttjanderätten till allmänningen. De egentliga finska bosättningarna i Jämtland har skett inom
avradslanden i Hammerdals och Ströms socknar. De första nedsättningsbreven är daterade
1666. Maud Wedin delgav oss sedan finska släktnamn i Mellannorrland.
Stig Welinder skildrar en utgrävning av ett finntorp i södra Dalarna. Platsen är Svartviken i Stora
Skedvi, där Simon Finne bor 1647 enligt källorna. Det här är finska torp i ”svenskars”
utmarksområden. Sig-Britt Wahlström återkommer med Richard Gothe och Strömsbygden. SigBritt är släkt med Richard. Hon har sökt efter människor med minnen av honom. Sådana finns
det endast få kvar, bl.a. en gammal man i Ringvattnet, född 1911. F.d. barnbibliotekarie Yngve
Hedin presenterar finnskogslitteratur. Han har alldeles nyligen blivit intresserad av
skogsfinnarna.

Strömsunds Kommun bjöd sedan på middag i storstugan på Ströms hembygdsgård. En
Hedenvindkväll i dikt och ton från Finnskogen vidtog. Gustav Hedenvind-Eriksson porträtteras
av Yngve Hedin. Gustav föddes 1880, äldst av tio syskon. Gustav lämnade sitt barndomshem
Kvarnede vid 16 års ålder för att aldrig återvända dit. Han använde sig av några berättare i
”Jämtländska sagor”. Anders Hedén sjöng sedan visor av bl.a. Helmer Grundström, Nils Parling
och Dan Andersson. Till min stora förvåning visade det sig att Anders var en gammal kurskamrat
till mig. Efter visstunden återvände vi till vandrarhemmet för lite gemytlig samvaro som
avslutning på den långa dagen.
Bilder från lördagen

Söndagen den 1 september
Vi lämnade vandrarhemmet för att först bege oss tillbaka till hembygdsgården. Maths Östberg
visade där bilder och berättade om byggnadsskick och svedjebruk i Ströms – Alanäs och
Tåsjöbygden. Efter kaffetåren satte vi oss i bilar för en tur upp mot Alanäs och Tåsjö. Efter ett
tag svängde vi av från stora vägen för att på småvägar ta oss runt Flåsjön. Vid Havsnäs stannade
bilarna. Utanför Havsnäs låg en gång en bosättning på Holmen. Lars Zakrisson utflyttar hit 1689
från det första hemmanet i Havsnäs. Detta enligt Richard Gothes bok: Finnkolonisationen inom
Ångermanland, Södra Lappmarken och Jämtland.
Nästa anhalt blev Alanäs, där vi besökte den gamla kyrkan. På en av gårdarna bor Ragnar
Persson. Hans släkt har i nio led bott på samma gård. Sedan rundar vi Flåsjön och kommer till
Siljeåsen. Den här bosättningen tog Olof Pålsson upp. Så småningom kommer vi fram till
Kyrktåsjö. Nu är vi inne i Ångermanland. Här serveras middagen på Tåsjöberget. Härifrån har
man en vidunderlig utsikt över nejden. Väster om Tåsjöberget fanns Heikkis svedja. Det är en av
svedjorna som beskrivs i Allan Nilssons sammanställning över några svedjeområden i Tåsjö.
Ungefär till mitten av 1800-talet svedjade man i området. Ett häbbre vid Tåsjön besöktes även
innan vi tackade våra värdar och skiljdes åt för den här gången. Jag fick skjuts ned till Östersund
igen, där tåget senare på kvällen anlöpte stationen. När morgonen randades var jag åter i
Örebro och en ny arbetsdag väntade mig.

Bilder från söndagen