FINNSAM

Utdrag från PDF-innehåll — indexerat för sökning:

C. A. Gottlund och skogsfinnarna i Skandinavien
Rapport från FINNSAM-seminarium på Hanaholmen
24-26 april 2009
Text: Arne Vannevik
Foto: Seppo Remes
Nätverket FIINNSAM ersatte i år sin sedvanliga vårkonferens med ett seminarium 25–26 april
2009 på Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland. Medarrangörer var
Märkesåret 1809, Hanaholmen och Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, det vill säga Finska
litteratursällskapet, förkortat SKS. Ett 35-tal deltagare var anmälda.
Fredag 24 april
Utanför själva seminariet men på vägen dit, ombord på Vikings Mariella avhöll FINNSAM sitt
årsmöte under ordförandeskap av Maarit Kalela-Brundin. Valen gick mestadels i omvalets
tecken. Och Maud Wedin fortsätter alltså som sammankallande i ledningsgruppen.
Årsmötesprotokollet kommer att publiceras i FINNSAM-information nr 2/2009. En trevlig
middag avslutade kvällen.

FINNSAM:s årsmöte ombord på M/S Mariella. Foto: Seppo Remes

Lördag 25 april
Resan till Stockholm från de olika orterna hade företagits med bil, vilket förenklade
aktiviteterna i Helsingfors, där vi först gjorde ett kort studiebesök på Finska
litteratursällskapet. Arkivchefen, Lauri Harvilahti, informerade om verksamheten och om
pågående omorganisation och ombyggnad. Verksamheten finns idag i fyra olika byggnader.
En viss koncentration blir möjlig i framtiden, när nya utrymmen skapats under jord. Han
berättade också om digitalisering av stora delar av arkivmaterialet och gav några prov på
Gottlundmaterial.

Studiebesök på Finska Litteratursällskapet, SKS. Foto: Seppo Remes

Arkivchef Lauri Harvilahti guidar på SKS. Foto: Seppo Remes

Efter incheckning och en utsökt lunch startade så seminariet i den fina Alexis-lokalen, döpt
efter Alexis Kivi, författare till den första egentliga romanen på finska, Seitsemän veljestä
(Sju bröder), utkommen 1870. Specialrådgivare Henry Rask, Hanaholmen, hälsade
välkommen, berättade om Hanaholmens tillkomst och höll därefter det inledande
föredraget, betitlat 1809 i ett nordiskt perspektiv. Rask fanns på plats hela seminariet och
bidrog med värdefulla inlägg i anslutning till de olika föredragen.
Så fick vi återknyta bekantskapen med Lauri Harvilahti från SKS, som informerade om
Gottlund och hans efterföljare samt arvet från finska traditionsforskare. Han nämnde
bland annat, att Lönnrot genom sitt insamlingsarbete fick ett tidsmässigt försprång under de
år som Gottlund var i Uppsala och Stockholm. Av efterföljare till Gottlund nämndes Kaarle
Kroon och Väinö Salminen.

Juha Tainio, Sisuradio, intervjuar Risto Pulkkinen och Henry Rask.

Foto: Seppo Remes

Risto Pulkkinens föredrag Gottlunds personlighet och livshistoria – en oliktänkare i två
länder var en kort sammanfattning av hans doktorsavhandling från 2003. Också han
påpekade, att Lönnrot fick ett ointagligt försprång före Gottlund i att förbereda ett epos av
de gamla runosångerna, medan Gottlund var i Sverige. Han framhöll också narcissistiska och
oidipala drag i Gottlunds personlighet.

Fikapaus i vårsolen på Hanaholmens terrass.

Foto: Seppo Remes

Så var det dags för det första föredraget av en av FINNSAM:s egna krafter. Hela fem av
seminariets nio föredrag hölls av FINNSAM:s eget folk, ett tecken på vilken
kunskapsuppbyggnad som har skett under de 17 år som nätverket har funnits. Det var
skrivaren av dessa rader som talade om Gottlund ur ett litteraturperspektiv, såväl Gottlunds
egna skrifter som litteraturen om honom. Här påpekades hur viktigt det är att Gottlunds
dagböcker (nu slutsålda) så fort som möjligt ges ut i nya upplagor. Här nämndes också det
svenskspråkiga Biografiskt lexikon för Finland, som är under utgivning. Band 2, ”Ryska tiden”
väntas under 2009 eller 2010. Talaren uttryckte en förhoppning om en allsidig bild av
Gottlund i detta sammanhang. Henry Rask meddelade, att artikeln om Gottlund redan
föreligger på finska. Författaren är Risto Pulkkinen.

Jan Myhrvold och Tuula Eskeland höll tal vid Gottlunds grav.

Foto: Seppo Remes

Dagens sista programpunkt var att hedra C. A. Gottlund genom ett besök vid hans gravsten.
En gemensam krans från Solör-Värmland Finnkulturförening och FINNSAM nedlades av
Maud Wedin och Jan Myhrvold. Den sistnämnde erinrade om Gottlunds stora insatser och
Tuula Eskeland talade på finska. I den vackra kvällssolen togs åtskilliga foton.

Kransnedläggning vid Gottlunds grav.

Foto: Seppo Remes

Efter återkomsten till Hanaholmen väntade en förnämlig middag och så fortsatte kvällen
med diskussioner i friare former.

Söndag 26 april
Jan-Erik Björk och Seppo Remes hade fått ett Hanaholmstipendium för att inventera och
avfotografera Gottlundmaterial i olika arkiv i Helsingfors. Deras genomgång, som inledde
söndagen, hade rubriken Gottlunds material i finska arkiv – ett forskarperspektiv. De fyra
arkiv som besökts var SKS (Finska litteratursällskapet), Riksarkivet, Nationalbibliotekets (F.d.
Universitetsbibliotekets) handskriftssamling och Museiverkets arkiv. Material, som nu finns
hos Jan-Erik Björk och Seppo Remes, får inte publiceras utan tillstånd från respektive arkiv.
Så småningom kommer dock mycket av materialet att digitaliseras.
Jan Myhrvold fortsatte så med Gottlunds dokumentation i FINNSAM:S släktnamns-projekt.
Detta projekt, som är ett av FINNSAM:s äldsta, närmar sig nu raskt sin fullbordan. En
publikation är att emotse inom en inte alltför avlägsen framtid.

Paula Andersson håller föredrag på Hanaholmen.

Foto: Seppo Remes

Lektor Paula Andersson föreläste om Gottlund, skogsfinnarna och den finska
språkdebatten. Det finska skriftspråkets utvecklingsfaser presenterades med gammalfinska
(bibelfinska) ca 1540 – 1820, tidig nufinska 1820- 1870 och nufinska 1870 - . För att belysa
språkforskarnas syn på Gottlund presenterade hon ett citat från 1969 av Martti Rapola. I
detta ingick följande rader:
För ett långt mer härsket angrepp vad gäller det savolaxiska i litteraturen stod den
store diktsamlaren och fennomanen, men den i sak okritiske och i språkliga ting
obevandrade, K. A. Gottlund. I hans publikationer kan man hävda att manin för det
savolaxiska övergick i rena tokerier. Bortsett från det faktum att Gottlund inte ens
kunde finska ordentligt, publicerade han drygt två tusen sidor egensinnigt savolaxmål,
där det vimlade av tidigare ej skådade dialektala märkligheter: ”Jag ställer bara upp en
regel. Skriv som du talar! Och tala på din egen dialekts vis!”

På en fråga svarade Paula Andersson, att man i dag nog inte skulle ha uttryckt sig på samma
sätt. Bland annat har förekomsten av finska som andraspråk, skillnader i språk mellan olika
sociala grupper etc. lett till en större tolerans mot andra former av finska än
standardfinskan. Under 1800-talet var språkfrågan också en politisk fråga. Det ansågs helt
nödvändigt att nå fram till en gemensam syn.
Birger Nesholen, Norsk Skogfinsk Museum, informerade om Gottlunds verksamhet på
norska Finnskogen. Här berättades om hur Gottlund i Norge drev ett slags praktisk
minoritetspolitik och därigenom var långt före sin tid. Han startade den första finska
bokhandeln i Norge. De norska skogsfinnarna fick genom Gottlunds agerande chansen att
köpa tillbaka sina gårdar. Den saken hade troligtvis inte blivit löst utan hans medverkan.
Det avslutande föredraget hölls av Maud Wedin om Gottlunds påverkan på integration och
assimilation i de olika finnskogarna. Hon påpekade att forskarna hittills mer koncentrerat
sig på kolonisationsfasen. I framtiden bör alltså mer uppmärksamhet ägnas åt integration
och assimilation.
Hon avslutade med att tacka medarrangörerna, däribland Hanaholmen för en utsökt miljö
och inramning, alla medverkande och deltagare för intresse och engagemang.
Före avresan hann seminariedeltagarna med ett besök på den pågående, mycket stora
utställningen på Ateneum, kanske den största någonsin, om Kalevala i konsten. Vi fick återse
de klassiska Gallen-Kallela-bilderna liksom R.W. Ekmans ljuvt romantiska Ilmatar. Det var
också många helt moderna verk. Kalevala fortsätter att inspirera nya generationer av
konstnärer. Två av Ateneums tre våningar var helt fyllda med Kalevala-konst.
Detta utställningsbesök blev en utsökt slutvinjett på ett mycket fint seminarium, för vilket
framför allt Maud Wedin ska ha ett stort tack.

C.A Gottlund 1796-1875